Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åsele (Västerbottens, förr Ångermanlands lappmark) - Pastorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
åsele
Planer på en kapellinrättning vid bvn Hällan i södra delen af Åsele s:n voro 1820
så nära sitt förverkligande, att K. M:jt d. 8 sept. s. å. gaf sitt tillstånd härtill och
beviljade byggnadsunderstöd af lappmarksdirektionens fonder, men saken fullföljdes
ej af en eller annan anledning. (HST 1820, n. 10, 11.) I Åsele har sedan 1 maj 1909
jämlikt kgl. bref 30 nov. 1908 varit anställd en komminister, åt hvilken boställe uppläts
å Kullerbacka hemman.
Under åren 1732—1820 fanns här i Åsele en lappskola, som sköttes af en
prästvigd skolmästare och indrogs sistnämnda år. Numera finnas inga bofasta lappar inom
socknen.
Kostnaderna för den första år 1648 upptimrade träkyrkan i Åsele bestredos
af statsmedel, enl. uppgift 5- à 6,000 dlr kmt. Drottning Christina skänkte en
mässekalk och patén samt en liten välljudande klocka, som numera tillhör Dikanas kapell
i Vilhelmina pastorat. Kyrkans bristfälliga beskaffenhet efter en nära 90-årig
användning belyses på ett talande sätt i det protokoll, som uppsattes vid en af
befallningsmannen Mårten Sandström, khden E. Sjöberg och pædagogen P. Forssberg den 6 jan. 1737
företagen besiktning. Stockarne och knutarne voro så illa hopfogade, att dagern på
många ställen lyste igenom, med påföljd att snö och regn kunde blåsa in. På ena
långsidan funnos tvenne fönstergluggar, hvardera med 4 gamla fönster och öfver altaret en
likadan glugg, där emellertid ett fönster var utfallet och ersatt med en bräda, hvilket
icke hindrade att snö blåste in på altaret. Genom det flata innertaket, som i likhet
med golfvet bestod af dåligt lagda ohyflade bräder, rann »all den vätska, som igenom
väggarna uti vinden inblåsa månde». Det var alltså på tiden att tänka på nybyggnad,
och med bidrag af en af K. M:jt 30 maj 173S påbjuden allman kollekt uppfördes år 1748
under ledning af dåvarande pastorn i församlingen P. Forssberg en ny, aflångt 8-kantig
träkyrka, som invigdes 6 jan. 1750. Storleken var emellertid så knappt tilltagen, att
en utökning både till längd och bredd måste göras redan 1799. Midt på det brutna
spånklädda taket satt en lökformig takryttare med vimpel och vid hvardera ändan
af takåsen ett kors. Altarprydnad med ett par sidopelare omramade det stora
korfönstret. — Beslut om uppförande af den nuv. tornprydda stenkyrkan, ett af
Lapplands ståtligaste tempel, fattades 1S44, grunden lades 1846, byggnadsarbetet pågick
hufvudsakligen 1849—50 och invigningen förrättades 6 jan. 1852 af biskop I. Bergman.
Byggmästare var N. H. V. af Trolle och den ledande själen i byggnadsföretaget v.
pastor Ol. Lindahl. Kyrkan, som mäter i längd 75 alnar, i bredd 33 aln., har
half-cirkelformadt kor och är genom två pelarrader uppdelad i tre skepp, midtskeppet
högre än sidoskeppen. Den inre dekoreringen bekostades med medel, som med
storartad frikostighet skänkts af nämndeman Olof Christophersson i Söràsele, hvilken
äfven förärade en ny storklocka.
PASTORER.
i. Olaus Zachariæ Anzenius (1648—52), komm. i Anundsjö,
blef där äfven förord, till sockenskrifvare 19 nov. 1646, fick 15 jan. 1648
kgl. fullmakt som pastor i Åsele nyinrättade lappmarksförsamling med en
årslön af 36 t:r spanmål och 40 dlr s:mt att utgå från
Ångermanlands-räntorna samt erhöll expectance på khdebefattningen i Anundsjö vid
nästföljande pastorsledighet därstädes, som inföll redan 1650 genom khde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
