Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfver-Torneå med Hietaniemi, Pajala, Muonioniska, Korpilombolo och Kengis bruksförsamling (Norrbotten) - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver-torneå
369
herrdal samtidigt uppkomna, öfverdrifna uttryck genom uppträdande
extatiska botpredikanter, hvilka försatte åhörarne i paroxysmer och
hysteriska tillstånd med tungomålstalande, anfall hvaraf de träffades äfven under
åhörande af gudstjänsterna i kyrkan, hvilka härigenom betänkligt stördes.
I samförstånd med Viklund föredrog Grape att, medan sådant pågick,
göra uppehåll i predikan och genom kraftiga förmaningar söka afstyra
oarterna. De insände r aug. 1774 till Hsands domkap. en anmälan om
saken, men erhöllo ej något svar på sin begäran om förhällningsorder i
händelse rörelsen skulle fortfara och vinna ökad utbredning. Domkapitlet
liksom de världsliga myndigheter, hvilkas ingripande påkallats, voro
snarast böjda att skjuta skulden pä prästerna själfva och anse företeelsen
som en följd af en för sträng lagens förkunnelse. I oförtjänt dålig dager
kom deras sätt att söka dämpa oron naturligen att framstå under de
förhör, som anställdes med några af rörelsens ledande personer och till
följd af de beskyllningar för undfallenhet, som deras ämbetsbroder och
hätske antagonist komm. And. Wikman riktade mot dem. Efter officiell
undersökning af en af konsist, förordnad kommission i början af dec. 1775
och en den 23 juni 1776 hållen visitation af prosten Brunnius i N.-Torneå
drogs saken inför världslig rätt, och i det af ö.-Torneå häradsrätt d. 21 dec.
1776 afkunnade utslaget dömdes Grape att för tillvitade tjänsteförseelser
plikta 1000 dlr s:mt samt att af konsist, få allvarsam varning att hädanefter
med mera nit och sorgfällighet sköta sin anförtrodda hjord etc., ett så
myck-ket orättvisare omdöme, som det var just dessa egenskaper, som
karakteriserade hans gärning som khde. Han lät emellertid saken bero och erlade
böterna med delvis upplänta medel, hvilka icke voro gäldade ännu vid hans
död 22 juli 1783. Wiklund, mindre försiktig och frimodigare, fick uppbära
hufvuddelen af anklagelserna, att ordningen i församlingen blifvit störd,
men den afsättnings- och förvisningsdom, som fälldes öfver honom,
öfver-klagades och blef af K. M:t omsider efter 3 år alldeles upphäfd, och han
slutade sin bana som komm. i Neder-Torneä (se II, s. 263). Hvad själfva
rörelsen beträffar hade den, enl. en skrifvelse från Grape 20 mars 1779,
då i det närmaste upphört, men det andliga uppvaknande, som utgjorde
förutsättningen för densamma, har med växlande intensitet lefvat kvar
till våra dagar. En utförlig skildring af denna religiösa strömning lämnar
prosten C. J. E. Hasselberg i sin förtjänstfulla synodalafhandling:
Norrländskt fromhetslif, s. 283 och följ.
G. i febr. 1750 m. Margareta Fjellström, f. 1727, dotter till prosten Pehr
Fjellström i Lycksele och Margareta Burman. Erhöll dubbla nådår 1784 och afled
i Mattila by u/< 1807. efterlämnande 7 barn, 36 barnbarn och 7 barnbarnsbarn.
(Inr. Tidn. 1807 n. 45.)
24 — 26387. Härnösands stifts herdaminne. Del IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
