Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sanningskärlek, det uppriktiga angifvandet af källorna, han
använder, och sin rastlösa flit vid uppspårandet af det
verkligt bestående är lika mycket förtjent att kallas
geografiens som ”historiens fader” — börjar den gamla
geografiens klassiska tidehvarf. Herodot har, som vi
veta, icke författat något rent geografiskt arbete som
t. ex. Ephoros och Polybios. De geografiska
underrättelser, han lemnar oss, förekomma endast som
parentheser i hans historia, hvilken han dessutom sjelf
medgifver vara uppfylld af digressioner[1] och tillfälligt
inskjutna episoder. Vi kunna icke ens finna ett spår till
att Herodot skulle hafva gjort ett försök att uppdraga
den allmänna konturen till ett geografiskt system, hvars
olika delar han under berättelsens gång ämnat ifylla,
ty, under det att somliga trakter beskrifvas med nästan
onödig utförlighet, förbises deremot andra alldeles, oftast
endast derför att intet tillfälle erbjuder sig att
införa dem i berättelsen. Lyckligtvis har han dock
under en af dessa vanliga digressioner råkat lemna oss
en kort framställning af de åsigter, han bildat sig om
de olika verldsdelarnes läge och form. Ehuru denna
hans beskrifning är mycket svårbegriplig, kunna vi dock
deraf i någon mon sluta oss till de allmänna
grunddragen af hans geografiska uppfattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
