Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De iberiskt-galliska kustlanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 3I —
Ännu på Polybios” tid betecknas med Iberia endast Spa-
niens mediterrana kuststräcka från Pyreneerna till sundet !),
i motsats till den utom sundet liggande södra delen,
eller Tartessos, under det att fortfarande hela det inre
landet räknas som en del af Keltika (Galatia). Det var
först, sedan genom de cantabriska och lusitanska kri-
gen dessa trakters halfönatur blifvit fullt ådagalagd, som
Iberia blef en gemensam beteckning för hela den pyre-
neiska halfön.
Vid denna tid upphör äfven en annan gemensam
hellenisk benämning, ”Hesperia”, hvilket i likhet med
Maghreb, Al-gharb, ursprungligen var det gemensam-
ma namnet på Vesterlandet ?) och såsom sådant äfven
omfattade Italien, till dess det efter hand inskränktes till
den yttersta Vestern. Troligen är det genom en modi-
fikation häraf, som namnet Hispania (eller plur. Hispanize ?),
Hisp. citerior och ulterior) uppkommit, hvilket Strabo
säger Romarne hafva användt omvexlande med Iberia ’).
Den nyare formen ’) Espana, port. Hespanha, be-
gagnades för hela den Iberiska halfön långt in i det 16:de
århundradet, då den spanska monarkien. särskildt be-
tecknades som den Castilianska (spanska skriftspråket
heter ännu ”la lengua Castillana”). Den inskränkta tillämp-
ningen på den Castilliskt-Aragoniska monarkien har nam-
net först definitivt erhållit på Bourbonernas tid.
| Pyreneerna hade öfverskridits af Ibererna, hvilka,
såsom af ortnamnen ’) kan ses, hade framträngt ända till
Garonne och Rhöne 7); här vid Medelhafskusten hade
de sammanträffat med en i motsatt riktning från Öster
1) Polyb. III. 37. .
2) Jämf. »Algarve hitom och bortom hafvet» i portugisiska ko-
nungens titel och Marokkos arabiska benämning »Maghreb-al-akså»>
d. v. s. den yttersta Vestern.
3) Jämf. härmed det af Gregorius af Tours använda »Hispanize»,
hvarmed han ej blott betecknar den Iberiska halfön utan äfven
Gothernas besittningar hitom Pyreneerna eller det s. k. Septimanien.
Longnon, Géographie de la Gaule au VI:éme siécle, p. 192.
1) Strabo III. 4. 19.
5) Kiepert. p. 482.
6) Vasconia-Gascogne.
7) Desjardins II. 32, jämf. med Strabo III. 4. 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
