Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thrakien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gränsen emellan Geterna och de andra S. derom boende
thrakiska stammarne !).
Dessutom lemnar oss Herodot sig sjelf ovetande
ett indirekt bevis härför, då han säger att Geterna voro
de enda af Thrakerna, som vågade motsätta sig Dareios,
under det att alla andra frivilligt underkastade sig, ty
vi torde väl icke så mycket misstaga oss, om vi anse,
att det just var i förlitan på den starka Balkånställnin-
gen som de dristade trotsa Perserna. ’
Balkån, A:uos eller Afuos, nämnes af Herodot
såsom utsändande flera bifloder ?) till Istros, och han har
till och med fullkomligt reda på Balkånkedjans enda
strömgenombrott O. om Timok den berömda Jskerde-
filéen, i motsats till nästan alla gamla författare ?) och
alla nyare ända till den allra sista tiden, hvilka ej känt
till detta förhållande. Han beskrifver alldeles riktigt,
huru floden 2ziövs (Ouxios), lat. Oescus, nuv. Isker,
kommer från KRhodope-berget och Paionerna (vid Stry-
mon) uéoo» oxitwv 167 Aiuor, genomskärande Aimos ’).
Iskers öfre fruktbara floddal, eller Sophia-bäckenet,
är i sjelfva verket hela Balkån-halföns geografiska me-
delpunkt >). Här, vid den utomordentligt vigtiga romer-
ska militärstationen Serdica eller Sardica (i närheten
af nuv. Sophia), korsade vägen, som, följande Strymons
och Iskers floddalar, förband /Egeeiska hafvet med nedra
Donau, den stora romerska militär- och handelsvägen,
hvilken satte Konstantinopel i direkt förbindelse med
Singidunum (Belgrad) "). Denna senare begagnade sig
1) Her. IV. 93.
2) Her. IV. 49. Jfr Hekat. Fragm. 143.
3) Plin. III. 149: ex Rhodope Oescus. Thukyd. I. 96. Jfr
Her. IV. 49 ed. Rawlinson.
£) Å flera kartor ända in i senaste tid kunna vi deremot få
se såväl Isker som Vid theoretiskt antagas genomskära Balkånkedjan,
och den senare upprinna vid Ichtiman 1 närheten af den’s. k. «Tra-
jani port. |
5) Peterm. Geogr. Mittheil. 1872 p. 1. De för Balkånhalföns
orografi egendomliga kitteldalarne på de ställen, der de olika berg-
systemerna beröra hvarandra. Jfr t. ex. det berömda «eTrastfältet>,
Kossovo polje. OA .
6) Denna Romarnes «via militaris> eller «via publica», på hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
