Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Donaus nedra lopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 52 —
denna hans meridian med Eratosthenes’ hufvudmeridian
Alexandreia-Rhodos-Byzantion-Borysthenes, då härvid bör
anmärkas, att denna linie icke egentligen säges genom-
skära Alexandreia utan i allmänhet det som ligger
ueravöv Töv Orwoudrwv Tob Nelov !) (hvarigenom ett be-
tydligt spelrum uppstår), och att det icke uppgifves, om
det är ön eller staden Rhodos, som åsyftas.
De geografiska fakta, hvilka Herodot anför, äro
emellertid alldeles oriktiga, då ”det bergiga Kilikien” är
beläget betydligt Öster om hela Nil-deltat, och Sinope
ännu mera, eller ungefär fem grader Öster om Nil’s vest-
ligaste mynning vid Kanobos. Då nu emellertid Sinope
i verkligheten är beläget lika mycket Öster ut från Istros
som från Kanobos, så upphäfva de två misstagen hvar-
andra, och Herodots grundpåstående blir ändå ungefär
riktigt, enär verkligen Alexandria och Sulina i det när-
maste ligga under samma meridian.
Denna åsigt om Nil- och Istros-mynningarnas läge
torde hafva varit den under äldsta tiden allmänt an-
tagna och förekommer också hos Skylax 2), ehuru texten
på detta ställe är fördärfvad. Vi äro dock alldeles
okunniga om sättet, på hvilket man kommit till detta
resultat. Längre fram uppstod, som man af Strabo kan
se, en annan mening ?), som hyllades af de bästa för-
författarne, att nämligen Nil’s och Tanais’ såväl myn-
ningar som lopp lågo nära nog under samma meri-
dian, ”men detta är”, säger han, ”icke öfverensstäm-
mande med det verkliga förhållandet, ty Tanais ligger
mycket östligare, Borysthenes och Nil hafva deremot
samma longitud” ’).
Huru har Herodot kommit till denna så oriktiga
föreställning om Sinopes och Istros’ lika längd, hvilken
så fullkomligt strider emot Pontos Euxeinos’ på hans
tid så väl kända egenskap af dubbelhaf? >»).
1) Strabo II. 1. 33. Jfr II. 4. 5. I. 5. 7.
2) Skylax, Peripl. 20. not.
3, Strabo II. 4. 6.
£) Strabo II. 35. 7.
5) Her. IV. 99.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
