Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Donaus nedra lopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
namn som ”Istros”, då han deri ytterligare finner ett
stöd för det riktiga i sin meridian Nil-Kilikia-Sinope-Istros.
Istros är, säger han vidare, den störste af alla floder,
men för detta har den att tacka sina många bifloder,
ty om man endast tager hänsyn till hufvudströmmen
i och för sig, har Nil en vida större vattenmassa !).
En annan omständighet, som väckt Herodots upp-
märksamhet, var, att Istros’ vattenstånd var lika såväl
vinter som sommar ?), i motsats till hvad han varit i
tillfälle att iakttaga beträffande icke blott Nil utan äf-
ven Hellas” flesta ?) floder, och han förklarar detta feno-
men sålunda: Om vintern regnar det helt obetydligt,
men snöar nästan beständigt; om sommaren deremot
smälta de stora snömassorna, och regn faller ymnigt "),
mer denna ökning af flodens vattenmassa motväges af
den under denna årstid stegrade afdunstningen. Intoge
deremot solen under vintern samma ställning till Istros,
som den i sjelfva verket då intager till Nil, d. v. s. stode
den lodrätt öfver honom, skulle dess vattenmängd vara
mycket obetydligare än under sommaren >); Om som-
maren, då solen intager sin normala ställning och står
högst, d. v. s. midt på himlahvalfvet, beröfvar den alla
jordens floder lika mycket vatten, d. v. s. befordrar af
dunstningen i samma grad, men, när den om vintern
af nordanvindarne, yeuwres, drifvits mot Söder, så att
dess dagliga O. V. bana, diutodos, kommer att stå lod-
rätt öfver Syd-Libya och öfver Nil’s V.O. öfre lopp ’"),
är det endast denna flod, som har att lida af någon be-.
tydligare vattenminskning, hvarför äfven Nil’s normala
sommarvattenstånd är mycket högre än vinterståndet.
1) Her. IV. 50.
2) Her. II. 25. Jfr Pausanius VII. 38. 3, Seneca, Quest. nat.
IV. 1, Anonym. Peripl. Pont. Eux. 68, Skymnos Chios vv. 777—1784.
3) Her I. 145.
+) Herodots föreställning om sommarregnen är, som vi veta, ej
med verkligheten fullt öfverensstämmande. Jfr Daniel, Handbuch der
Geographie (5) II. p. 38.
5) Her. II. 26.
6) Omöjligt är att förklara, huru MHerodot det oaktadt kunnat
anse det vara otroligt, att Phcenikerna vid sin kringsegling af Libya
haft solen på styrbords sida d. v. s. sett henne i Norr. Her. IV. 42,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
