Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skythiens hydrografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 128 —
Vid närmare granskning af Herodots rikhaltiga
meddelanden om denna flod !), visar det sig dock snart,
att hans stora kännedom endast är skenbar och att den
torde böra betydligt reduceras.
Att Herodot är outtröttlig i att slösa sitt beröm
på denna Skythiens hufvudvattenåder, bör deremot icke
förvåna oss, när vi veta, hvilket anseende man tiller-
kände denna flod i Forntiden och hvilken framstående
rol den spelar i den nationelt skythiska stamsagan ?).
Också äro i de flesta fallen dessa loford icke öfver-
drifna. An i dag är Dnepr berömd för sina stränders
fruktbarhet, sina rika störfiskerier och den mängd för-
träffligt salt, som produceras vid dess mynning.
Men då Herodot vid omtalandet af dess vatten
förutom dess förträffliga smak äfven tillerkänner det
egenskapen af ”klarhet” ”), få vi anse detta senare som
ett blott och bart ”epitheton ornans”, hvilket ej öfver-
ensstämmer med det verkliga förhållandet, enär Dnepr
i likhet med de öfriga syd-ryska steppfloderna tillför
Svarta hafvet endast grumliga vattenmassor.
Trakten kring mynningen skildrar Herodot delvis
rätt väl; så nämner han Dnepr’s liman, hvilken han be-
nämner &£2os ’) (egentligt träsk), men tyckes deremot
icke känna till nägon dylik bildning för Hypanis, som
han anser direkt utmynna i denna Dnepr’s salthaltiga
utvidgning.
Jämförelsen mellan Tnazad2£w &xonm och en skepps-
snabel förekommer oss deremot ej vara särdeles väl
vald, då Dnepr’s och Bog’s nedra lopp ingalunda bilda
en spetsig utan snarare en trubbig vinkel, och den
mellanliggande trakten har en bredt afrundad afslutning ").
Har möjligtvis Herodot här vid lag låtit missleda sig af
!) Her. IV. 53.
2) Her. IV. 5.
> 3) Mela II. 6: «iquidissimus.>»
1) Man skulle här väntat sig Aluvn, hvaraf liman härleder sig.
Plinius (IV. 82) har lacus. På 16 och 1700-talets kartor se vi
ofta Dnepr-limanen tavtologiskt betecknad som «Lacus Ilmen.>
5) Peschel, Neue Probleme der Vergleich. Erdkunde p. 144. E.
Reclus, La Terre I. p. 402.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
