Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skythiens hydrografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 162 —
angifvet. Vi kunna nämligen med en blick på denna
tids geografiska kartor öfvertyga oss om, att ett stort
vattenbäcken, benämndt ”Lacus Sancti Johannis,” der an-
föres som Tanais’ källsjö.
Ordalagen i dessa beskrifningar kunna icke heller
vara tydligare, och de vittna om den allra noggrannaste
kännedom om Tanais’ källtrakt. Maginus t. ex. yttrar
sig så: ”Tanais . . . oritur ex lacu ingenti non longe a
Tulla urbe sito, a quo etiam lacu Scat fluvius magnus
emergit !).”
En icke obetydlig vattenfylld depression, hvars enda
qvarlefva är den nuvarande, högst oansenliga Ivan-sjön,
har säkerligen för ännu icke så länge sedan funnits
i dessa sanka trakter, der den nuvarande kanalen för-
binder Don’s och Okas flodbäcken närmast genom Upas
biflod Schat.
Äfven Ephoros säger, att Tanais upprinner i en Aluvn,
hvars läge han deremot anser vara obekant ?). Sedermera
synas meningarna om Tanais’ källor hafva varit delade,
och de olika författarne gifva fritt lopp åt de vildaste
fantasier ?). Dessas åsigter klandras skarpt af Strabo,
1) Maginus, Geographia (II. p. 216) Arnhemii 4:0 1617. Jfr
Stuckius, Scholia in periplum Ponti Euxini pp. 150—51.
2) Skymnos Chios vv. 870—71.
3) Särdeles betecknande är i synnerhet Aristoteles” anförande (Me-
tereol. I. 13. 16), att Indos, Baktros, nuv. Amu, Choaspes, nuv.
Kabul(?), och Araxes, nuv. Syr, alla upprinna i berget Parnasos (Paro-
panisos), nuv. Hindu-Kusch (Indikos-Kaukasos), och att Tanais är
en gren af den sist nämnda floden (Skymnos Chios vv. 867—68).
Den senare delen af denna kombination har enligt vår mening
uppkommit på följande sätt. Namnet «Araxes» (d. v. s. floden i all-
mänhet) var gemensamt för åtskilliga strömmar (Neumann pp. 122
— 26; Herodots Araxes är sammansatt af Aras-Amu-Syr-Volga) och
tillämpades, om man undantager den nuv. Aras i Armenien, sär-
skildt på Jaxartes, nuv. Syr, och i följd af namnlikheten på Rha,
d. v. s. floden, (den turkiska benämningen Itil, Itel eller Idel på
denna flod har samma allmänna betydelse), nuv. Volga. Denna
senare ansågs såväl under äldre tider som 1 synnerhet under Medel-
tiden stå i direkt vattenförbindelse med Tanais, nuv. Don, tydligen
i följd af begge flodernas närmande vid Tsaritsyn, hvars «volok» alltid
varit af så stor betydelse (Neumann p. 135).
Häraf uppstod den åsigten, att Don var en bifurkation af Syr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
