Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skythernas stamsagor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den rent skythiskt-skolotiska stamsagan går ut på
att bevisa Skythernas autochtoni i de nordpontinska
trakterna !). Frånsedt denna påtagliga osannolikhet, in-
nehåller denna, om vi så må säga, storskythiska version
rätt mycket, som är värdt att påakta, och får ingalunda,
såsom förut ofta skett, saklöst förkastas. Enligt denna
berättelse tyckas Skytherna eller, som de sjelfva kalla
sig, Skoloterna, ty ”det skythiska namnet är af helleniskt
ursprung” ?), från sin stamfaders hem vid Borysthenes ?)
utbredt sin magt öfver väldiga landområden. Så äro
flera af de skythiska stammar, som här omtalas, med
stor sannolikhet att söka i Asien vid Jaxartes "), och i
Europa sträcker sig Skythien så långt emot Norden, att
allt vidare framträngande omöjliggöres genom den af
fjädrar (snöflingor) förmörkade atmosferen ").
Sjelfva äro de det enda folket i dessa trakter, och
om Kimmerierna såsom ett förskythiskt folk finna vi i
denna berättelse icke den ringaste antydning. Likaledes
nämnes intet om Skythernas egenskap af nomader, då
tvärt om plogen, som förekommer bland de. från him-
melen nedfallna gyllene redskapen ’), tyckes antyda, att
åkerbruket af ålder varit en skythisk näring.
Skytherna sjelfva synas icke hafva fäst något syn-
nerligt stort värde vid den exklusiva och i ethno-
grafiskt hänseende skarpt begränsade ställning, som
Herodot ständigt söker att förskaffa dem. Deras tyd-
ning af stamsagan förekommer oss ungefär motsvara
1) Märkvärdigt nog påstå sig dock Skytherna vara jordens yng-
sta folk.
?) Härledt af en «heros eponymos», Zxödng. Her. IV. 10.
För namnet «Skoloter» se Neumann pp. 180–81.
3) Påtagligen i "Ylowo, som vi kunna se af en jämförelse med
Her. IV. 9.
1) Katiarier, Traspier och Auchater Her. IV. 6 ed. Stein. Jfr
Neumann pp. ro6—109. Herodot angifver deremot icke med ett ord
deras boningsplatser och troligen har han ej i denna sak kunnat
meddela någon upplysning.
5) Her. IV. 7. 31. Jfr «fjäderlandet>, Pterophoros, vid Ripaeerna.
Plinius IV. 88.
6) Her. IV. 35:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
