Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Josef Lundberg: Uppbyggen eder själfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
tus. Det är ej nog med att hafva en historisk tro på
Kristus, utan en lefvande personlig tro, som försätter
hela ens personlighet att, svag som man är i sig själf,
dock kunna tillegna sig hvad Jesus är såsom vår visdom,
rättfärdighet, helgelse och förlossning. Denna tro är det
lika möjligt som tryggt att bygga på. Man hör ej så
sällan folk säga: »Hvar och en blir salig på sin egen
tro.» Denna sats är lika ohållbar som att säga det
hvarje grund, hvarhelst den är lagd, är lika god att
bygga på. Trosgrunden har ingen säker grund annat
än på klippan Kristus. Käre själ, som läser detta,
pröfva dig och tänk efter om du till äfventyrs har lagt din
trosgrund på egna verks och gerningars gungande fly,
eller på något annat utom Kristus, som är Eka ohållbart.
Din tro kan tyckas vara af bästa slag, ty du menar så
uppriktigt och resonerar så klokt, men kom ihåg att du
har intet löfte om att få bo tryggt för evigt annat än
på Kristus. Hvarje annan grund är enligt skriften »den
lösa sanden.» Låt mig till sist återupprepa apostelens
tanke i texten, att tron är endast grunden, icke huset.
Huru många ha ej tröstat sig med att de blifvit troende,
men litat på tron mera än på Kristus och kommit så
att stanna i utvecklingen. Dessa människor påminna
mycket om en gammal kvinna i vår hembygd, som
litade mera på sig själf än på någon bankinrättning i
Stockholm, hvadan hon trots upprepade råd att insätta sina
penningar i banken ändock hade dem under
hufvud-kudden i sin sjuksäng. Följden blef att dessa
penningar, som mest bestod af gamla sedlar, vid en viss dag
förlorade allt sitt värde. Både kapital och ränta gingo
genom hennes olydnad förlorade.
Då jag sett Gustaf den tredjes slottsruiner vid Haga,
ha dessa mer än en gång predikat för mig om förfall.
Tänk denna massiva grund, som var ämnad för mer än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
