Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. E. Vinberg: Sanna tillbedjare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sanna
tillbedjare.
Jesus sade till henne: Kvinna,
tro mig, att den tid kommer, då
1 hvarken på detta berg eller i
Jerusalem skolen tillbedja Fadren:
I tillbedjen hvad i icke kännen,
men vi tillbedja hvad vi känna,
ty frälsningen är från judarna.
Men en tid kommer och är redan
inne, då sanne tillbedjare skola
tillbedja Fadern i anda och
sanning, ty Fadern söker ock sådana
tillbedjare. Gud är en ande, och
de, som tillbedja honom, böra
tillbedja i anda och sanning.
Joh. 4: 21—24.
V. E. VINBERG.
i äro skapade för Gud och vi kunna icke finna hvila
förrän vi hvila i Honom. Vår ande trängtar till Gud.
Det är denna djupa trängtan efter Gud som spåras i
hednavärldens gudsbegrepp och gudsdyrkan. Människan
kan ej lefva utan Gud. Hon stammar från Gud och
trånar, kanske ofta utan att förstå det, till Honom. På något
sätt söker därför människoanden komma i gemenskap
med Gud, och däraf komma alla dessa många olika slag
af tillbedjan. Hedningen, som icke känner »den ende,
sanne Guden och den han sändt Jesus Kristus», kan ej
öfva en rätt tillbedjan, hvarför aposteln säger oss, att
»hvad hedningarna offra, offra de åt onda andar, men
icke åt Gud». Men äfven judarna, ehuru de voro Guds
egendoms folk, utvalde framför alla andra folk på
jorden, veko af ifrån en sann gudstillbedjan, hvarför äfven
Jehovah bestraffande säger om dem: »Detta folk nalkas
mig med munnen och hedra mig med läpparna, men
de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
