Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. E. Vinberg: Sanna tillbedjare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
ligt för hvar och en huru nogräknad Gud varit och ännu
är. Det minsta felsteg ådrog dem hårda domar och
stundom ögonblicklig död. (Se t. ex. 3 Mos. 10: 1 ff.,
2 Sam. 6: 1 — 7 m. fl. ställen). De ord, hvilka Jehovah
lade Mose på hjärtat när tabernaklet skulle byggas och
Mose sett »förebilden på berget», äro ord passande
äfven för vår tid vid byggandet af »Guds hus, den
lef-•vande Gudens församling». »Se till att du gör allt efter
den förebild, som blifvit dig visad på berget.» 2 Mos.
25: 40. Må vi alltså i vår gudsdyrkan, som ju afser
Guds rikes utbredande, noga rätta oss efter Kristi och
apostlarnas ord och exempel. Församlingen skall vara
»sanningens pelare och grundfäste» och »i sanningens
lydnad skola vi rena oss». Jesus Kristus själf, som är
den personifierade sanningen, är vårt höga föredöme,
och han säger: »lären af mig», och åter: »om I
förblif-ven i mitt ord, så ären i mina rätta lärjungar och I
skolen förstå sanningen, och sanningen skall göra eder fria.»
Det är med sorg i hjärtat vi se den stora tygellöshet på
det andliga området, som i vår tid allt mer synes
utveckla sig. Vi tala icke om denna världens barn, hvilka
lefva i »ögonens begärelser, köttets begärelser och
lef-vernets högfärd». Deras dom är skrifven och kommer
i sinom tid. Nej, vi tala om dem, som bekänna sig vara
Guds barn och som ofta bekänna sig lefva ett »högre
lif» — dessa, hvilka vi hvarken kunna eller vilja döma
såsom ogudaktiga eller skrymtare. Vi tro nog att de
tillhöra Gud, men på samma gång bedröfvar det oss att
se ocn höra, huru lätt de taga det med bibelns
sanningar ifråga om dop och församling m. m. Man talar om
hufvudsaker oeh bisaker och så menar man, att det är
nog, om man gör hufvudsakerna. Skriften gör ingen
sådan där skillnad på Guds bud. »I ären mina vänner,
om I gören allt hvad jag bjuder eder», och åter: »Den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
