Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Alinder: Löfteslandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
Detta vandringslif måtte väl ha förefallit patriarken
oväntadt, ty då han lämnade Ur i Kaldeen och begaf sig
på Guds befallning ut på den långa resan, väntade han
förvisso ro och hvila i Kanaan. Men i stället finner
han sig nödsakad fortsätta sina vandringar, endast här
och där afbrutna af några kortare uppehåll för att
beta-hjordarna och hämta en stunds hvila. Hans lif förblef
fortfarande oroligt.
Så har Guds folks Ef under alla tider varit rikt på
missräkningar. Där man väntade ro, möttes man af det
mest ansträngande arbete. Du irrade en tid i ständig
oro utom församlingen, men så blef sanningen klar för
ditt hjärta att du borde förena dig med densamma, och
då väntade du så säkert att finna ro. Du erhöll i viss
bemärkelse hvad du åtrådde, men nu fick du såsom
aldrig tillförne känna på hvad det ville säga att kämpa,
strida, bedja och vaka.
Du tänkte en gång, att när jag kommit så långt att
jag fått ett eget hem, en inkomstbringande affär eller
blifvit kvitt mina tryckande skuldbördor, då skall jag få
njuta hvila och ro, slippa släp och slit, ängslan och oro.
Men äfven härutinnan blef du ömkeligen bedragen.
Saker och ting, som du aldrig kunde drömma om,
inställde sig och oroa dig, och du finner att i världen bjuds
ingen ro.
Du moder, som en dag stod där med dina många
små, hvilkas fostran förnämligast hvilade på ditt ansvar,
huru spejade icke ditt längtande öga barnsligt framåt
mot den dag, då dina barn skulle blifva vuxna, och
hvilka föreställningar hyste du icke om ro och hvila
från möda och arbete just då. Men ack, huru gick det?
Jo, du har nu erfarit sanningen af orden: »små barn
och små bekymmer.» Kanske har du ock upplefvat den
öfverraskande erfarenheten, att den som en gång tram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
