Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Wahlborg: Grunden för vår salighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
dag tyckes vilja vårt sanna väl kan i morgon vilja raka
motsatsen. Man talar om kunglig ynnest: Väl, sådan
är icke att rata, men det står dock skrifvet: »Förliten
eder icke uppå furstar.» Det behöfs ofta icke mycket
för att omstämma t. o. m. den förträffligaste människas
sinnesbeskaffenhet. Således, att tro sig stark därför att
vissa inflytelserika personer betygat en sin ynnest är
mycket ofta blott bedrägeri. Mänskliga
vänskapsförbindelser kunna brytas lika fort som de ingås. Säkert har
du själf någon erfarenhet af denna sanning.
Men låt mig nu rekommendera dig en vänskap,
som förblifver, förblifver i döden; det är den vänskap,
som Gud bjuder dig i Kristus Jesus, vännen »hvit och
röd utkårad bland mång’ tusen».
Gud är oföränderlig: icke ens vår otro kan göra
hans trohet om intet, säger aposteln och vidare i sitt
andra bref till Tim.: »Äro vi trolösa, så förblifvei’ han
trofast, ty han kan icke förneka sig själf.» Ätt stå i
ynnest hos den evigt oföränderlige Guden innebär styrka
till salighet. Må vi därför uppsöka honom och i ödmjuk
och varm tillbedjan anförtro oss med alla våra
angelägenheter uti hans vård. Då ha vi löst vår andliga
försvarsfråga och kumia uppstämma med David:
»Hjärtligen kär hafver jag dig, herre, min starkhet, herre, mitt
bergfäste och min borg och min räddare, min Gud, min
klippa, på hvilken jag förtröstar, min sköld, min
frälsnings hom och mitt beskärm.»
Det har funnits personer, hvilkas ekonomiska
resurser varit de allra minsta, deras intellektuella begåfning
har icke heller varit lysande, och likväl ha de kunnat
uthärda i pröfningar, för hvilka vi baxnat vid blotta
tanken därpå. Där andra ha vacklat och fallit, ha de
ådagalagt ett troslugn och en uthållighet, som väckt vår
beundran. Där andra ha stått rädda och tvehågsna, ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
