Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P. Berggren: Sabbaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
var i Anden på Herrens dag.» (Upp. 1: 10). Allt, som
tillhör det timliga, förtröttas; anden tröttnar aldrig.
Ödmjukhet, vördnad, tillbedjan, kärlek, dessa veta ej utaf
någon trötthet; således: när denna kroppshydda
upplöses i jordens stoft, när förståndet och dess
förmögenheter upphört att vara i kroppen verksamma, då
öppnar sig för anden kärlekens ändlösa bana och han
inträder i denna sabbat, af hvilken alla jordiska sabbater
blott äro en skugga, evighetens sabbat, odödlighetens
hvila i vår Faders hem.
1. Ett minne af hvad Jesus gjort.
Tänk att få sitta ned och lämna världens bestyr
och betrakta detta offer, som är fullbordadt och som
gäller för oss! Betrakta det blod som är utgjutet till
syndernas förlåtelse och som renar från all synd.
Betrakta att grafven är bruten och att vi skola
uppstå. O, storslagna verk, hvem kan måla det som
sig bör!
2. En typ af hvilan hos Gud, dit vår
förelöpare ingått.
Det är hvila att få lämna dagens bestyr och med
Guds folk samlas i hans hus för att få hvila till
vårsjäl. Ar det någonting som kan jämföras med den
säll-het vi erfara tillsammans omkring Guds ord, då Guds
Ande rör våra hjärtan och vi utbrista: »Här är oss
godt att vara?» Detta är en svag bild af hvad det
skall bli, då vi kommit öfver floden in i Guds hvila.
Tänk när vi stå vid grafvens brädd och få peka ner
i den graf vi legat och säga: »Du graf, hvar är din
seger?» »Så vinnläggom oss nu att inkomma i denna
hvilan, på det att ingen må falla till samma exempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
