Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D. H. Schager: Hvad vi äga i Kristus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
ängel eller djäfvul som har mod eller kraft till att bryta
allsmäktig Guds besegling.
Men Gud vill för sin del hafva en försäkran af oss,
hvilket visst icke är utan betydelse. Märk hvad
Ebreer-brefvets författare säger: »Om vi annars hålla vår
första tillförsikt fast intill änden.» Detta är en sak, som
Gud vill betinga sig hos oss .. . vår första tillförsikt fast
etc. Huru var det när du blef frälst? Var icke stunden
svår, då du begrät ett helt lifs synder? O, huru din
arma själ marter ad es! Ett ögonblick längtade du efter
döden såsom en befriare. Men full af ängslan kröp du
slutligen fram till korsets fot, ty genom sorg och
för-tviflan trängdes själen fram och du nödgades handla:
du försökte taga Jesus på orden, och fullt medveten om
din ovärdighet kastade du dig i frälsarens hulda armar,
med andra ord: du höll det för en sanning, att dina synder
voro förlåtna och att du var Guds barn. Detta var din
första tillförsikt. Så följde frid och glädje och din ande
jublade likt en fågel, som befriats ur snaran. Men nu
säger oss vår text, att om vi i fortsättningen skola hafva
delaktighet i Kristus och komma i åtnjutande af allt det
goda som skänkes genom honom, måste vi hålla vår
första tillförsikt fast intill änden. Du skall i fortsättningen
tro på Kristus, såsom du trodde på honom första
gången. Ja, förtrösta på honom lika enfaldigt som första
gången, ända till dess du utandas din sista suck. Detta
är ett sannt troslif! Jag erinrar mig en man, hvilken
öfvervann svåra tvifvel genom att ånyo, såsom första
gången, kasta sig i frälsarens sköte. När en inre
plågsam röst sade honom, att han var en förskräcklig
syndare och visst icke Guds barn, fann han slutligen på
det rådet att böja sina knän och bedja: »Herre, om jag
aldrig förut varit ditt barn, så kommer jag nu till dig.
Dyre frälsare, förlåt mina synder och mottag mig i denna
1 Herrens Gårdar 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
