- Project Runeberg -  I herrens gårdar /
647

(1901) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albin L. Åkerblom: Ett förlossadt folk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

647

sig själf genom öfvermod och hat såväl andligt som
tim-ligt fördärf.

Då vi nu fästa vår uppmärksamhet vid Israel, som
i texten säges vara förlossadt, finna vi

I. Att omständigheterna före dess förlossning
voro mycket sorgliga.

Israeliterna voro fångna i Egypten. Farao höll dem
med järnhand. Upprepade gånger lät Herren säga
Farao: »Släpp mitt folk,» men han aktade ej därpå. Han
skulle icke godvilligt släppa sina offer. Lika arbetsdjur
drefvos de af fogdarne till de tyngsta arbeten. Och
hvad erhöllo de till lön? Hugg och slag! Huru litet
vägde ej israeliternas lif i Faraos hand? Gisslet
sön-derslet och blodfärgade deras rygg, en förtviflans sorg
sammanprässade deras hjärta. De vätte sin magra kost
med bekymrens tårar. Jordgummorna befalldes att dräpa
allt mankön, som de hjälpte fram till lifvet.
Förbannelsen hvilade öfver både gamla och unga. Så klagade
de sin nöd för Farao och begärde lindring, men följden
häraf blef endast det, att de ännu mera trycktes under
slafveriets järnhårda ok. Det låg ej i Faraos intresse
att släppa Israel, nej, hans mål var att pina det till döds.

Detta lif i Egypten var i sanning olyckligt. Men
det finns ett annat som är ännu olyckligare. Trälandet
under synden och satan är så mycket värre som det ej
rör kroppen allena utan äfven ens odödliga själ. Det
begränsas ej i sina följder till detta närvarande, utan
sträcker sig äfven till det kommande.

Den opånyttfödda människan är fången under synden
ty »hvar och en som gör synden är syndens träl.» Hvarje
lusta och syndavana binder den arma människan i den
förnedrande fångenskapen under djäfvulen. Sök att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:37:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/herrgardar/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free