Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Åkerholm: Som man vänjer ett barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som man vänjer ett barn, så
låter det icke af, då det blir
gammalt.
Ordspråksboken 22: 6.
JOHN ÅKERHOLM.
jjS|e intryck man får vid betraktandet af skilda föremål
äro mycket olika. Se vi en skara flyttfåglar styra
färden mot Norden, då blir det lif i känslan; emedan
flyttfåglarna, vända mot norden, hviska till oss, att
sommaren är nära. Styra de däremot färden mot södern, då
blifva vi dystra till mods. Omedvetet knäppa vi ihop
rocken, ty redan höra vi höststormarna och se himlen
betäckt med mörka moln. Betrakta vi en skara barn,
hvad intryck få vi då? Om vi gå ned i en välodlad trädgård
och skåda de prunkande blomsterlanden, så fyllas vi af
en stilla och ljuf känsla, vår blick öppnar sig till att
»skåda liljorna på marken». Vi njuta af den omedvetna
skönhet, vi se dem äga. Ungefär så känna vi det, då
vi se en skara barn. Det förefaller oss, som sågo vi
»vandrande blomsterland». Se huru de små omedvetet
lägga sina behag i dagen. Skåda deras öppna anleten,
och du skall inom dig själf tänka: Dessa anleten bära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
