Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Far och son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Där stå ni så hårda framför mig. Ni
ha ingen barmhärtighet. Finns det då
ingen hjälp i detta?»
Han stödde sig mot bordet, torkade
svetten ur pannan. Då hörde han någon
bakom sig. Det var Magna. Han grep
henne i armen.
»Du, Magna! Vet du, vad de vilja?
Det är för mycket! Jag kan inte tänka
mer, inte se mer. För mig in. Det är
slut med mig — slut —»
Svindeln kom. Han vacklade. De
andra rusade fram. Men Magna höll
honom upprätt.
»Åh nej. Jag stöder honom. Ni
behöva inte göra er besvär.»
Hon förde in honom i sängkammaren.
De andra gingo, ordlösa, gripna av
situationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
