Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallen. Woxtorps socken, Hööks härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
17. Adeln är allena tillåtet att uppbjuda sitt gods och betala sin skuld (cedera),
hvad de vilja undvara."
Härmed tillgick så, att adliga värderingsmän åsatte fastigheter eller lösören ett visst
värde, hvartill fordringsegaren var tvungen att i afbetalning mottaga dem, och om det var
frälsejord åter, inom natt och år, sälja samma till frälseman.
Hofveri- eller dagsverksskyldighet af landbo till jorddrotten har från äldre tider egt
rum såväl i Danmark som i Sverige. Danska diplomer från 12:te århundradet och
Östgötha-lagens byggn.-balk, 9 kap. m. m. intyga det. Dessa dagsverksskyldigheter voro väl
då begränsade; men allt efter som adelns välde med deras jordområden tillväxte, öfvergick
det bestämda hofveriet mer och mer till ett ofta tryckande slafveri. I Sverige urartade det
visserligen icke till någon egentlig lifegenskap, ehuruväl den före Engelbrekts uppträdande
icke var långt aflägsen, hvilket synes af Strengnäs Förordn. 1437 § 7: At the Barn som
Bönder och Landbo vpfödhe, skal ey skiilias widh theras Fadher och Modher vthan thera
willia och fullbordt, och ingen skal hafwa macht at forhalla the for themm. Men i
Danmark egde den rum i det såkallade "Vornedskabet och Stavnsbaandet". Härmed kan
egentligen förstås, att bonden stod i ett ofritt förhållande till herremannen samt var
bunden vid den påfödda torfvan. Sålunda kunde godsegaren sälja en gård med derpå varande
familj, och ingen bondeson fick afflytta från godset utan egarens tillåtelse, som vanligen
gafs mot betalning. Enda skillnaden mellan detta tillstånd och träldomen var, att bonden
icke ensam kunde säljas.
Arendt Berndtsen, som egde Bjerome hufvudgård i Halland, säger uti sin "Danmarks
och Norges fruktbare herlighed", utg. 1656: "Bönderna äro också bundna till det ställe
eller herrskap, på hvars gods de äro födda, med mindre de deras frihet vilja köpa af deras
herrskap för en sådan summa penningar, som godsegaren dem föresätter. En hvar
husbonde har makt, när någon hans gård blifver ledig, att, till emottagande af en sådan gård,
tvinga hvarje hans "vorneders" son (d. ä. en sådan som är född på godset), hvilken han
dertill finner lämplig."
Vi återgifva ett sådant friköpsbref, utfärdadt af Eske Bildes till Wallen fader: Jeg
Peder Bilde af vapen göre vetterligt med detta mitt öppna bref, att denne brefvisare, Jöns
Staffansson, hafver gjort i "myne nöye och mynne för thet han er föd oc boren paa mit
godz i Winslöff. Ty lader jeg hanom qvit oc frij, ledig och löös, att fare och wære",
efter sin egen vilja och samtycke, inomlands och utomlands, köpstad eller landsby, för mig,
min husfru och bådas våra arfvingar och alla andra, som kunde tala i denna sak med
rätta. Till vittnesbörd och bättre förvaring hänger jag mitt insegel för detta mitt bref.
Skrifvet Svaneholm d. 25 maji 1508.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
