Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallen. Woxtorps socken, Hööks härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Fyen [1] på tjenst samt årlig afgift af 700 mark danske, 2 nätters gästeri, half
ollongäld och sakfall, men konungen allt strandvrak förbehållet. Denna förläning stadfästades
1516 på ytterligare 10 år, med ökad afgift af 100 mark och 4 borglägers hästar, samt
skyldighet att uppbygga ett stenhus på slottet. Att han likväl icke aflemnat Köpenhamns
slott förrän uti början af 1514, synes af ett förefintligt qvitto, dateradt d. 3 Maj s. å.
Han tyckes vid denna tid hafva stått i gunst hos Christian II, ty d. 29 April 1515
erhåller han bref med inbjudning till bilägret med prinsessan Elisabeth, som firades på
Köpenhamns slott, samt d. 11 Maj att deltaga i torneringen, som skulle ega rum vid
herredagen i Köpenhamn, samt den 24 Februari 1518 att öfvervara drottningens kyrkogång
samt den nyfödda prinsessans dop d. 18 April. Men under konungens vistande i Norrige
1520 hade Eske Bilde låtit häkta konungens fogde i Baag härad, Hans Andersson,
anklaga honom för tjufven och tillfölje af 8 domsmäns utslag hänga honom. Vid
konungens återkomst och besök på Fyen i April 1521 klagade fogdens slägtingar och
Christian, tyrannen, som aldrig undandrog småfoglarne sitt skydd mot hökarne, undersökte
sjelf saken och dömde, att den hängde skulle ur galgen nedtagas och ärligen begrafvas
samt att Eske Bilde och de åtta domsmännen skulle, antingen efter häradsdom eller
öfverenskommelse, erlägga böter till slägtingarne. Dessa fordrade 1000 mark penningar, utom
100 mark för begrafningskostnaderna, samt 6 pund vax och 6 själamessor om året för
den aflidnes själ och derjemte återbekommandet af de gårdar, hvilka Hans Andersson haft
i sin vård. Herr Eske erbjöd för sin egen del endast 100 mark, 20 oxar, 20 mark till
begrafningshjelp m. m. Tvisten härom räckte i flera år. Eske Bilde blef äfven afsatt
från sin höfdingebefattning, men, sedan Fredrik d. I bestigit thronen, återfick han
förläningen på grund af rådets dom, som förklarade, att han icke förbrutit sig. Han hade
äfven förut varit delaktig i ett dråpmål och erhöll härföre d. 5 Juli 1515 biskopens i
Odense absolution.
Han erhöll derefter Bergenhus slott och län i Norrige. Under den tid (Nov. 1531
till Nov. 1532) som norska riksrådet uppsagt Fredrik I huld- och trohet samt hyllat den
från Nederländerna återkomne Christian II, blef Eske Bilde sin ed trogen och försvarade
Bergenhus mot Christians anhängare. Det var troligen under denna tid, som han i och
för slottets försvar lät nedrifva Bergens gamla domkyrka. Efter Fredrik den I:stes i
April 1533 timade död uppstod, vid herredagen i Köpenhamn den 24 Juni, oenighet
mellan adeln och biskoparne rörande konungavalet, hvarvid de förstnämnde föreslogo prins
Christian, Fredrik den I:stes äldste son, men de senare den 12:årige prins Hans. Då
någon öfverenskommelse icke kunde träffas, uppsköts med valet till påföljande året vid
samma tid. Vid nämnda herredag hade äfven Lübeck haft sin gesandt, borgmästaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
