Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gåsevadholm. Tölö socken, Fjäre härad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arfskiftet, men han från och med 1464—1481 kallas till denna gård, skulle man vara
hågad antaga, att ett försök gjorts att utbyta Gåsevads gamla namn mot ett mera
välljudande. Huru dermed än må vara, försvinner Kilagård i urkunderna der Gåsevad
qvarstår.
Väpnaren Nils Pedersson (Skäkta) var son af Peder Thorstensson och Margretha
Soop. Slägtvapnet var en från höger till venster uppåt flygande skäkta eller pil i rödt
fält. Han förekommer i flere handlingar såsom bisittare vid landstinget och var, senast
d. 6 December 1481, Fjäre härads tingshörare, då han utfärdat en dom mellan Nils
Clausson (Sparre) och bönderna i Torpa by, rörande fiskerätt i samma å. Han kallas i
alla dessa urkunder "till Gåsevad". Före sitt giftermål med Märta Piik hade han, år
1434, en syster af Martin Svan till äkta. Han efterlemnade blott ett barn i andra giftet,
dottern Edela, som först blef gift med Ivar Störle från Westergötland, hvilken aflidit i slutet
af 1400-talet, och sedan med Brynte Bertilsson (Liljehöök). I första giftet hade hon
sonen Peder Störle, i det senare, riddaren Måns Bryntesson, år 1529 afrättad för uppror
mot Gustaf I, Per Bryntesson, Thorbjörn Bryntesson, död 1528, samt döttrarne Elin, gift
med Erik Staghe, och Bertha, gift med Erik Stensson, hvarjemte hon äfven egde en son
Per Bonde, som i hennes testamente nämnes före Bryntessönerna, hvaraf man skulle
antaga, att hon varit gift 3:ne gånger.
Då fru Edela ingått giftermål med en svensk och flyttat till Sverige samt således
upphört att vara dansk undersåtare, blefvo hennes halländska fastigheter indragna under
danska kronan och uppbar under tiden höfdingen på Warberg alla inkomster och räntor.
Sonen Peder Störleff eller Störle (björnfot, röd i snittet, i blått fält) hade år 1500
erhållit 10 års förläning af Dragismarks kloster i Bohus län mot den afgift, som
företrädaren Herman Matsson derföre gifvit. Han har således fortfarande varit dansk undersåte
och erhöll derföre år 1513 konung Christian II:s bref, dat. Köpenhamn d. 29 Juli, att
fritt bruka och behålla Gåsevad jemte 13 gårdar, en qvarn och ett ålfiske, alla belägna i
norra Halland. I detta bref sägas förenämnde fastigheter utgöra hans arfvedel efter hans
i Sverige aflidna moder; men i "Sturarnes Copiebok" på Lunds universitet finnes intaget
Ädela Nilsdotters testamente, upprättadt på Oplo (Gräfsnäs) fjerdedag pingst år 1528,
hvarigenom hon skiftar sina egande 33 gårdar, 3 qvarnar och 2 ålfisken, belägna i Halland
och Westergötland, räntande 168 lispund smör, 1 t:na malt och 1 t:na hafre, mellan sina
ofvan uppräknade 6 lefvande barn. Jemför man de 6 gårdar, som tillfallit Peder Störle
i testamente, med de 13, som uppräknas i konung Christians bref, finner man, att blott
3 hafva samma namn samt att endast Störle erhållit gårdar i norra Halland. Man skulle
derföre vara hågad antaga, att modern blifvit inför konungen förklarad såsom afliden, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
