Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rossared. Fjärås socken, Fjäre härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herr Ebbe har begagnat stilleståndet att besöka sin borg, ty d. 11 Maj är han åter på
Piiksborg, att dömma efter medbeseglarne af Erland Matssons skuldebref, presten Otto i
Wernamo och tvenne i Sunnerbo lefvande ädlingar.
Såsom kändt är, blef det ingångna stilleståndet i Juni prolongeradt, och hade således
herr Ebbe tid att vid sina besök i Halmstad d. 3 Juni och i Oslo d. 27 Augusti äfven
tänka på egna angelägenheter. Men att icke endast dessa, utan äfven politiska orsaker
föranledt hans resor, synes deraf, att han på det första stället varit i sällskap med marsk
Erik och Nils Sture och på det sednare med Magnus Throttesson, hvilka alla voro konung
Magni anhängare. Derjemte är det kändt, att konung Håkan samtidigt eller den 24
Augusti varit i Oslo.
Den 21 Sept. finna vi honom åter på Piiksborg (se ofvan anförda sigillvittnen) och
då han den 10 Febr. 1365 är i Skara samt konungarne Magnus och Håkan d. 27 i
samma månad voro i Arboga, berättigas vi till det antagande, att herr Ebbe med sin
småländska och halländska rusttjenst äfven deltagit i det olyckliga slaget vid Gata i
närheten af Enköping d. 3 Mars, då konung Magnus blef Albrekts fånge.
EftEr 1366, då Halland återgick till Danmark, har herr Ebbe blifvit konung
Waldemars man och bosatt sig på Rossared (se brefven af d. 29 Dec. 1367 och d. 12 Juli
1378) och häraf förklaras också, att han, i egenskap af dansk undersåte, vid danahofvet
1377 hyllat konung Olof.
Såsom vi äfven af de citerade köpe- och skuldbrefven finna, rådde under medeltiden en
icke ringa myntförbistring i norden. Der brukades lödig mark kölnisk, lödig mark, mark
svenska penningar, solidus turenses, engelska nobler, rhenska gyllen o. s. v. En mark
lödigt silfver, kölnisk vigt, motsvarar nu c:a 37 rdr rmt och den svenska marken, 15-lödigt
silfver, c:a 31 rdr. En solidus turensis, så kallad efter myntningsorten Tours i Frankrike,
var lika med 1/4 mark eller 7 3/4 rdr, och den rhenska gyllen af ungefär samma värde
samt den engelska svåra nobeln lika med 9/16 mark eller omkring 17 1/2 rdr. Den svenska
mark penningar förhöll sig under medlet af 1300-talet till silfvermarken, som 6 till 1,
men dess värde vexlade under olika tider så, att från 4 till 9 mark penningar räknades
på en mark lödig.
Då under nämnde tid penningetillgången var ganska knapp, fick återbetalningen af
ett lån ofta ske medelst varor, hvilkas pris bestämdes i sjelfva skuldbrefvet, t ex. en t:a
smör till 4/5 mark lödig (se ofvan). Man finner sålunda att från 1350—1370 priserna voro för
<pre>
1 oxe 3 mark sv. penningar = 1/2 mark silfver = 15 rdr 50 öre,
1 ko 1 1/2 „ „ „ = 1/4 „ „ = 7 rdr 25 öre,
1 t:a korn 1/4 „ „ „ = 1/24 „ „ = 1 rdr 20 öre,
1 skeppund fläsk 4 „ „ „ = 2/3 „ „ = 20 rdr.
</pre>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
