- Project Runeberg -  Halländska herregårdar /
76b

(1871) [MARC] Author: Peter von Möller
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wapnö. Wapnö socken, Halmstads härad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som icke lättsinnigt slösade med de honom till buds stående obegränsade arbetskrafter; ty ett fullt
rationelt användande deraf var icke förenligt med hofveriet. Men ett sådant lyckligt förhållande egde
ej alltid rum, — och det behöfves ingen stark inbillningskraft för att inse de missbruk, hvartill hofveriet
kunde föra eller att fatta hofveriböndernas sorgliga belägenhet, ja elände, då de voro öfverlemnade åt
en liknöjd jordegares och en hård fogdes godtycke.

Godtycket är för en hvar, som deraf är beroende, förhatligt. Det föder hos den sjelfständige
motstånd och hätskhet, hos den svage slafsinne och lömskhet, och detta i samma förhållande som
godtycket öfvergår till förtryck. Hofveribondens skaplynne framgår häraf. Det var derföre icke utan all
grund, som konungens befallningshafvande i en femårsberättelse under 1830-talet, indelade Halland i
"det sjelfsvåldiga, sjelfständiga och slafviska", hvilket senare epitet åsyftade den södra delen, der
frälsehemmanens antal förhöllo sig till kronohemmanens som 100 till 36.

Äfven efter "stavnsbaandets" tider var landbonden genom lagstiftningen och de agrariska
förhållanden indirekte fastkedjad vid den gård han bebodde; ty om han än förvärfvat förmögenhet, kunde
han likväl blott undantagsvis köpa sig en egen torfva. Först efter 1810, då ståndsprivilegierna, i och
för egandet af svensk jord, upphäfdes och kronohemmanen allt mer förbyttes till kronoskatte, men
egentligen sedan skiftesstadgan beredt tillfälle till "länders fredliga intagande", gaf lättheten att förvärfva
jord — dödsstöten åt hofveriet. På sätesgårdarne börjades att medelst uppodlingar utvidga det
inskränkta åkerområdet, ett mera rationelt jordbruk gjorde sig gällande, hvartill mera fullkomnade
redskap, än ho(f)abondens årder och trädpinne-harf erfordrades, och "bytes-åkers"-systemet upphörde. Snart
insåg den mera upplyste jordegaren det äfven vara för sig och sina underhafvande fördelaktigast att
utbyta allt obestämdt arbete mot genom kontrakter bestämda afgälder i penningar, spanmål eller arbete,
och äfven den konservativaste godsegaren följde så småningom hans exempel.

Wapnös egovälde är icke kändt, då egendomen ej undergått någon fullständig uppmätning. Den
odlade och till odling tjenliga jorden uppgår till omkring 7000 tld, af hvilka större delen är af särdeles
god beskaffenhet. Derjemte finnes en större skog af bok och fur.

Nuvarande majoratsinnehafvare har anlagt och delvis bebyggt åtskilliga gårdar, ibland hvilka
Blomstervången med 500 tld, Tiarp med 600 tld, Holm med 700 tld, Styrdal med 300 tld,
Christineberg med 280 tld, Kjellstorp med 200 tld, Fastarp med 200 tld, Nannarp med 200 tld, Staëlbo
med 200 tld, Styrestad 100 tld; 10 utbrytningar af Mickedala by à 25 tld = 250 tld.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:38:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/herrghal/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free