Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sannarp. Årstads socken och härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i yttersta fattigdom. Rosenkrantz gifte sig för 3:dje gången med Soph. Elisab. Bille, dotter
af Peder Bille och Margr. Ackleije, samt afled 1679, efter att d. 18 Juli hafva till sin
hustru testamenterat sina halländska besittningar. Hvarken Rosenkrantz’ giftermål med
den gamla hoffröken till Kockedal eller Soph. Billes med den bedagade "Hund-Börje"
svarade mot beräkningane. Testamentet blef underkändt och vid arfskiftet d. 4 Febr.
1681 på Sannarp erhöll dottern Sophia Amalia denna gård och sonen Axel Örup i Skåne,
som Rosenkrantz 1661 ärft efter sin broder Corfitz. Styfbarnen öfverenskommo dock att
gifva enkan 4000 rdr specie, en "opredd" säng, den bästa, som fanns i boet, jemte tvenne
hästar, men i stället för "kareten", värderad till 100 rdr, vederlag i andra lösören. Derhos
skulle hon behålla sin vigselring tillika med sitt armband — "oförkränkandes".
Sofia Amalia Rosenkrantz hade varit gift med Tönne Jacobsson Hvitfelt till
Throndstad i Norge, i hans 2:dra äktenskap. Han lärer berömligen hafva utmärkt sig vid Haldens
försvar, 1659–1660, samt likaledes under kriget 1676 vid infallet i Dalsland, men
hade redan dött 1677, efterlemnande 3 söner. Den äldste, Ivar, var kommendör i danska
flottan och förde i slaget vid Kjöge bugt, d. 4 Okt. 1710, örlogsskeppet "Dannebrogen",
med hvilket han flög i luften, då han icke ville öfvergifva sitt i brand råkade fartyg.
Jörgen († 1751) och Hartvig († 1748) voro båda generaler i dansk tjenst. Fru Rosenkrantz
bodde efter 1681 på Sannarp och lefde der ännu 1707. Efter hennes död blef
Sannarp, vid häradssynen d. 26 Okt. 1711, förklaradt "caduque" och tillerkändt kronan,
enär hennes söner, under kriget mot Sverige, kämpade i fiendens leder. Det lyckades dock
generalerna Hvitfelt att efter freden återvinna gård och gods, beräknade till 212 t:r
hartkorn med 577 dal. 24 öre s:mt jordeboksräntor, hvarefter de, d. 20 Dec. 1725, sålde
fastigheterna till öfverste-löjtnanten C. O. Lagercrantz. Köpeskillingen var 12,000 rdr
Hbg. kurant utom "vängåfva" af 80 dukater, en släda till Hartvig Hvitfelts hustru, och
2 inridna handhästar att aflemnas följande vår.
Carl Otto Lagercrantz var son af öfverkommissarien Magnus Gavelius Lagercrantz och
Anna Marg. Sneckenberg. Han föddes d. 12 Juli 1683 och ingick vid 16 års ålder i
krigstjenst samt bevistade fälttågen i Polen och Sachsen intill 1706, då han trädde i
fransk tjenst, hvarunder han bland flere träffningar äfven deltog i de vid Oudinarde och
Malplaquet samt belägringarne af Lille, Tournai, Mons o. s. v. Hemkallad 1709,
tjenstgjorde han i slaget vid Helsingborg såsom adjutant hos fältmarskalken M. Stenbock, och
utnämndes s. å. till ryttmästare vid Westgöta kavalleri, der han 1712 befordrades till
major. Samma år följde han med regementet till Tyskland, deltog i Stenbocks seger
vid Gadebusch och fångenskap i Tönningen, men var lyckligare än sin fältherre, i det
han erhöll danske konungens tillåtelse att med "drängar, hästar och eqvipage» återvända
till Sverige. Han deltog år 1714 med ifver i återuppsättandet af det upplösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
