Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lindhult. Stafsinge socken, Faurås härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LINDHULT.
Stafsinge socken, Faurås härad.
I medlet af 1400-talet egdes Lindhults gård af höfdingen på Warbergs slott, riddaren
Åke Axelsson Thott till Hjuleberg. Den hade icke ännu uppstigit till rang af sätesgård,
utan innehades af herr Åkes "vornede", den till gården bundne landbonden, Hälli
Torstensson. Denne gaf åt vornedskaps-lagen den tolkning, att, då han skulle följa gården,
äfven gården borde följa honom, hvarföre han, då herr Åke under Axelssönernas fejd med
Christian I uppehöll sig i Sverige, lät Lindhults "stue, forstue, bagherberghe, ladhe og
fæhus" åtfölja sig till det närbelägna Ny-Falkenberg, der han bosatte sig. Men sedan
herr Åke ingått förlikning med konungen och åter tillträdt sitt län, lät han d. 8 Dec.
1474 instämma Hälli till "bytinget", och denne måste såsom godtgörelse till herr Åke
afstå ej blott tomten, hvarå han uppfört de enleverade husen, utan ock en jordlott vid
Ny-Warberg. Förlikningsdokumentet, dat. Ny-Falkenberg och besegladt af sockenpresten
Anders, borgmästaren Hans Gertsson och byfogden Nils Torsson, är ett af de få
skinnbref, som bevarat minnet af den snart undanträngda medtäflarinnan till det n. v. Falkenberg.
Såsom sätesgård förekommer Lindhult först i början af 1600-talet, då det innehades
af Magnus Gyllenstjerna till Fulltofta, som med sin hustru Sofia Rantzau erhållit det
närbelägna lilla säteriet Långås. Hans fader var Mogens Mogensson Gyllenstjerna till
Bjersgård och Fulltofta samt modern Hilla Ebbesdotter Ulfelt. Han blef år 1610 höfding
öfver Warbergs län, och det våld och orättvisa han som sådan utöfvat, hafva åt
efterverlden bevarat hans minne. I 23 år eller till 1633 beklädde han denna plats och först
det sistnämnda året blefvo klagomålen så högljudda, att Christian IV och rådet funno för
godt att skilja honom från embetet och öfverlåta det till hans frände Henrik Gyllenstjerna
(se Wallen). För att visa hur långt en höfdings maktmissbruk kunde sträcka sig intaga
vi följande, hemtadt ur danska herredagsdomar.
År 1621 hade tvenne bönder, Olof Thorstensson och Anders Andersson, hållit
åtskilliga möten inom länet för att förmå allmogen att till konungen ingifva en böneskrift,
rörande minskning i det dem ålagda arbetet till den s. k. nya ladugården (n. v. Lindhof)
och hvilken utgjorde en del af slottsherrens löningsjord. Böneskriften kom konungen
tillhanda, som d. 10 Juni 1622 tillskref M. Gyllenstjerna att låta straffa uppviglarne,
och samma dag i bref till allmogen förbjöd alla sammankomster i afsigt att uppsätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:38:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/herrghal/0178.html
