Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skottorp. Skummeslöfs socken, Hööks härad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifvit förlänad med ön Hven. Han blef omgift med Margreta, Åge Olssons till
Dömmestorp dotter, och lefde ännu 1631 på Pederstrup i Tönnersjö s:n. Omkring 1630 hade
Holger Rosenkrantz (se Dömmestorp) af dem köpt Skottorp, som efter hans död 1647
tillföll sonen Ebbe Rosenkrantz, hvilken äfven egde Brangstrup på Fyen. Han kallas
1655 "hofsinder" eller hofjunkare och lefde ännu 1682 samt var gift med Kjerstin
Pallesdotter Rosenkrantz. Han sålde Skottorp, med underlydande gods, till assessorn i
komerce-kollegium och sekreteraren af staten, Peter Julius Coyet, enligt köpebref d. 10 Jan. 1663.
Denne innehade egendomen endast 3 månader och öfverlät den mot samma köpeskilling,
27,000 rdr, att betalas i Hamburg, till d. v. sekreteraren i kansliet
Frans Joel Örnestedt. Han var en son af professorn vid akademien i Greifswald,
Frans Joel och Hedvig Hennen, samt föddes 1624 i Pommern. Efter slutade juridiska
studier blef han sekreterare i Pommerska kammaren samt var referendarius i Wismarska
tribunalet, då han 1656 befordrades till sekreterare i konungens kansli. Det var i denna
tjenstebefattning, som han under Carl X:s krig i Polen och Danmark, enligt ordalydelsen
i hans adelsdiplom af 1660, "uppförde sig med nit och trohet mot oss, så att han
förbisåg allt besvär och alla faror för sitt arbete". Dessa ord innefatta en skildring af hela
hans lif; — ty han var, hvad man i dagligt tal kallar — en arbetsmyra. Men jemväl
andra utmärkande egenskaper hafva erfordrats för att åt honom förvärfva den elfte Carls
förtroende och vänskap.
"Skrifvaregunstlingen" och ledamoten af den unga konungens "sängkammare-råd",
såsom han af nestorn bland våra häfdatecknare benämnes, skildras i dennes "Berättelser":
"Han var en duglig och mycket ansedd man. Likväl saknade han kraft och sjelfständighet
nog att kunna, oberoende af andra, uppfatta en egen åsigt, än mera att våga framställa
och försvara den, äfven i strid mot konungens. Att deremot på papperet uppsätta och
till verkställighet bringa de tagna besluten, dertill fanns ingen skickligare än Frans Joel
Örnestedt. Han var, sade man, mer passande till sekreterare än statsman. Tadel för
mutor och egennytta fästade sig ock vid hans namn."
Men tadel är ej oväld, och om än samtiden beskyllt honom för "mutor och
egennytta", synas dessa åtminstone icke varit inkomstbringande. Örnestedts förmögenhet
uppskattades, vid bouppteckningen år 1696, till 30,537 dal. s:mt, och det är kändt, att
han redan 1663 köpt Skottorp för 27,000 rdr. Af gårdshandlingarne synes, att Carl
XI beviljade insocknedagsfrihet för några hemman i Karups s:n samt säterifrihet för 2:ne
hemman i Renneslöfs s:n, dels för en af Örnestedt verkställd större bro- och vägbyggnad,
dels för ett anlagdt "schäferi efter utländska mönstret".
Örnestedt befordrades till sekreterare af staten, kansliråd, häradshöfding i Upland
och år 1680 i Juni till hof-kansler; var 1679 en af de fullmäktige vid fredskongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
