Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skottorp. Skummeslöfs socken, Hööks härad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
troligen sommaren 1721, då Örnestedt bodde på Beckaskog, och de båda skånska
kavalleri-regementen samt adelsfanan, på kunglig befallning, hade dragit sig åt Blekingska gränsen,
ville konungen inspektera trupperna. General Örnestedt anlände till samlingsplatsen,
åkande efter sitt brunskäckiga spann, lät sadla en af förlöparne samt red framför fronten.
Vid konungens ankomst lät Örnestedt sitt svärd blifva i skidan, men fattade en bakom
sittande ryttares palasch och saluterade dermed, hvarefter han återlemnade den och lät
öfverstarne uppvisa sina regementen. [1]
Öfver Örnestedt, som menniska, lemna hans samtida ett sammanstämmande hedrande
vitsord.
"Man vet huru sedan straxt (efter Carl XII:s död) Arfprinsen (Fredrik af Hessen)
vardt factotum, huru resolutionen sedan togs af generalitetet och confirmerades i
Uddevalla, då general Silfverhjelm vid en generalitetets sammankomst proponerade
souverainitetens afskaffande, general Dücker såsom den äldste, härvid ordförande. General Örnestedt
fick man icke att ingå med de andra; minst i eventuela discussioner om thronarfvet,
hvilken då genast kom något före; — anseende han unga hertigen (af Holstein), som
sjelfskrifven till thronen nu genast, och om regeringssättet att afgöra med Ständerna,
derest han så tyckte. Örnestedt var desperat öfver konungens död, kunnande aldrig
öfvertalas eller vinnas att gå ifrån sin mening i det ena eller andra. Han var en dugtig karl;
for innan nyssnämnde öfverläggning sin väg och drog sig alldeles ifrån hofvet; lemnande
regementet, framför hvilket han der på stället insatte sin värja och kastade sig i sin vagn
tagande afsked alldeles; förblifvande till döddagar ner i landet och merendels på sin
gård i Halland, dit han på minuten reste." [2]
Under kriget, i Sept. 1708, sände kung Carl ett starkt detachement af infanteri och
kavalleri för att bemäktiga sig staden Staradub i Ukrän och der anlägga magasiner
till den antågande arméens behof. General-major A. Lagercrona, af konungen
baroniserad 1705, hade icke under de 4 år, då han beklädt förenämnde tjenstebefattning,
innehaft något enskildt kommando och ofta derföre varit utsatt för sina kamraters speglosor.
Konungen, härom underrättad, uppdrog detta befäl — till sin och Sveriges olycka — åt
Lagercrona. Försedd med noggranna marche-ordres, bröt han deremot, lockades att taga
en längre, men enligt uppgift bättre väg, än den föreskrifne kortare, samt måste efter 12 mils
marche återvända till den sistnämnde. Han framkom till Staradub en afton klockan 6
och slog der läger i stället att bemäktiga sig den oförsvarade staden, ehuru den, i likhet
med öfrige, var med murar försedd. De under Lagercronas befäl stående öfverstarne, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
