Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Organiserandet av Stockholms allmänna skyddsförening, för snart 50
år sedan, av dåvarande hertiginnan av Östergötland, avsåg att föra fram
Stockholms kvinnor, ur alla klasser, till lugn, målmedveten kamp mot
nöden, främst genom ett omsorgsfullt aktgivande på barnens fostran och
vård. I de hem, där den dagliga kampen för brödet hindrade mödrarna
att ägna barnen nödig tillsyn, skulle ”skyddsfruarna” genom att med
förstående och välvilja, sätta sig in i de betungade mödrarnas ställning,
genom vänliga råd och praktiska åtgärder av ett eller annat slag eller, där
så behövdes, genom ekonomiskt stöd bistå dem i deras maktpåliggande
gärning. Att skyddsföreningen ej blivit just sådan, som stiftarinnan från
början synes hava tänkt, förringar ej värdet av den framsynta tanken, och
föreningen har, sådan den utvecklat sig, fått vara till stöd, uppmuntran
och hjälp för många, ej minst genom beredande av arbetsförtjänst genom
de jämsides med församlingarnas skyddsföreningar verkande och på sina
håll av dem direkt ledda arbetsföreningarna. Änkedrottningens intresse för
skyddsföreningens verksamhet följde henne livet ut.
För de vanlottade och nödställda hade den nu bortgångna drottningen
alltid öppet hjärta och öppen hand, och ofantligt många äro de, som
av henne förhjälpts till uppfostran och oberoende. Uppmuntran och stöd
för sina strävanden hos henne kunde alltid en var påräkna, som ärligt
ville på ett klokt sätt arbeta för medmänniskor som på ett eller annat sätt
hade det svårt; planen för verksamheten prövades dock först intresserat
och ingående.
Vid kung Oscars regeringsjubileum 1897 uppvaktades drottning Sophia
av representanter för ett trettiotal kvinnoföreningar, och i talet till drott-
ingen yttrades : ”Mot höjderna riktas medvetet eller omedvetet allas blickar,
och skåda de där ett flärdfritt, oförtröttat arbete för andras väl, så verkar
det tändande och eggande och en var försöker i sin ringa mån följa före-
dömet”. För detta föredöme tacka nu Sveriges kvinnor den hädangångna
änkedrottningen.
Välsignelse över hennes minne.
Agda Montelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
