Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 31
hon att bliva skönlitterär författarinna, och
hennes vän och gynnare Zacharias Tope-
lius uppmuntrade henne i dessa planer.
I det Topeliuska hemmet tillbragte hon
efter sina egna föräldrars död ett par år,
och den åldrige skalden, vars föreläserska
och handsekreterare hon var, utövade ett
stort inflytande på den unga begåvade
flickans utveckling och sinnesriktning.
Men hennes drömmar om att i vitterhetens
utövning finna sitt livskall gingo snart
om intet. Allvarligare och mer krävande
uppgifter väntade henne. Visserligen ut-
gav hon ännu några längre och kortare
noveller, men redan de varsla om hennes
framtida livsgärning, som skulle falla in-
om det sociala arbetet, särskilt arbetet för
hennes eget köns höjande.
Alexandra Gripenbergs skriftställareverk-
samhet har dock på dessa områden varit
synnerligen omfattande, och de af henne
utgifna arbetena utgöra ensamt d e ganska
avsevärda resultat av ett livsverk. Utom
novellerna från ungdomsåren finnas där
“Från läktaren", profiler från lantdagen
1885, “Ett halvår i Nya verlden’b en
samling skildringar från hennes ameri-
kanska resa, det digra “Reformarbetet till
förbättrande av kvinnans ställning" i bå-
de Europa och Nordamerika, varav
ensamt den tredje och sista delen, som
behandlar de tre skandinaviska länderna
och Finland, omfattar 500 sidor. Vidare
den utförliga redogörelse för slöjdförhål-
landen i utlandet hon skrev på uppdrag
såsom medlem av den statskommitté, som
tillsatts för att utarbeta plan för organi-
serande av yrkesskolor. Härtill komma
en mängd publikationer, som utgivits av
Finsk Kvinnoförening under de cirka tjugu
år hon var dess ordförande och vilka
hon redigerade och till största delen själv
skrev, bland dessa nämna vi den omfat-
tande “Kalender över kvinnoarbetet i Fin-
land" (1894), “Finska Kvinnor", "Bio-
grafiskt album", kalendern “Excelsior"
(ett par årgångar). Lägg härtill, att hon
under sin ordförandetid skrev föreningens
samtliga årsberättelser samt en massa rap-
porter, särskilt till utlandet. Samtidigt ut-
gav hon i 22 år den finskspråkiga tid-
skriften "Koti ya Yteiskunta" (Hemmet
och samhället), som var ett utmärkt organ
för kvinnosaken i Finland och även stän-
digt följde med rörelsen i utlandet och
därjämte hade en mängd praktiska bila-
gor, där trädgårdsskötsel, hemmets och
barnens vård, klädsömnad och vävnad m.
m. behandlades av sakkunniga personer.
Vidare var hon en flitig medarbetare i
flere både finska och utländska tidningar
och tidskrifter och skrev både i kvinno-
sak och andra sociala och litterära äm-
nen. Dessutom hade hon en mycket vid-
sträckt korrespondens, icke minst med
kvinnosakskretsar i utlandet, med vilka
hon stod i flitig förbindelse.
Hennes verksamhet inom Finsk Kvinno-
förening har av en Hälsingforstidning i
nekrologen över henne karaktäriserats så-
som "av kulturhistorisk bärvidd". För-
eningens uppgifter ha också sträckt sig långt
utöver de för en kvinnoförening vanliga.
Den har arbetat icke blott för förbättran-
de av kvinnans rättsliga och sociala ställ-
ning och för öppnande av nya verksam-
hetsfält för henne, utan även tagit en liv-
lig del i det upplysningsarbete, som under
de senaste decennierna pågått i Finland. Den
har ordnat elementarkurser för arbeterskor
i städerna och för allmogekvinnorna på
landet, ambulatoriska matlagnings- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
