Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 41
unga flickorna med anledning av en deras
manliga konkurrents klagomål, när Monica,
som förut inte haft något intresse för
kvinnlig självständighet, efter sitt gifter-
mål kommer att både erfara behofvet därav
och teoretiskt försvara den — då är Gissing
med dem, lika visst som han är mot dok-
tor Maddens och Mr Widdowsons patri-
arkalism, den förres ljus och vänlig men
oförutseende, till döttrarnas obotliga skada,
den senares lättstörd, självupptagen, miss-
tänksam, av ett annat och simplare slag.
»Orättvis» till »kvinnans» förmån
i det hela är Gissing förvisso icke, lika
litet i denna roman som i andra. Det
sätt varpå han framställer de äldre syst-
rarna Madden som typer för den gamla
skolans ogifta kvinnor är nästan skärande
obarmhärtigt, och bjärtare än han låter
Everard i anekdotiskt berättade giftermåls-
historier belysa männens lott med självi-
ska eller enfaldiga hustrur kan det knappt
ske. »Den nya kvinnan» har hans sym-
pati, men det traditionella och dess re-
presentanter ser han med icke så litet av
Everards kräsna esteticism och Rhodas
dömande hårdhet.
Ett svagt, stillastående, trångtänkt intel-
lekt, ett kunskapstomt huvud verkar på
Gissings uppfattning oestetiskt och från-
stötande, icke det ringaste mer tacknäm-
ligt hos en kvinna än hos en man. An-
språksfull frasgrannlåt, ytlig bildningsfer-
nissa, oäkta »intresse» framkallar hans
lugnt behärskade satiriska skärpa. Påfal-
lande är den vikt han i nästan varje ka-
raktäristik av sina kvinnliga figurer fäster
vid deras intellektuella sida: intelligens
och bildningsgrad, ända till sådana detaljer
som kunskap i latin (vilket blir förklarli-
gare därigenom att han själv, liksom flera
av hans hjältar, särskiltälskade antiklitteratur,
Virgilius bl. a.) Beträffande Mary Bar-
foot och Rhoda Nunn är han mindre de-
taljerad i den vägen än ofta eljest, men
han antyder tillräckligt deras intellektuella
nivå genom hela deras sätt att resonera.
Personlig självständighet och frihet från
varje mer eller mindre fördolt smäktande
eller snärjande rankattityd i förhållande
till de män de möta fordrar Gissing oef-
tergivligt av de kvinnor han skall skänka
sin aktning. Den »kvinnlighet», som är
en oklar blandning av inplantade före-
ställningar och oförstådda impulser, fram-
står för honom icke i någon som helst
skönhetsdager. Både som konventionellt
utklädd mönsterbild och som verklig före-
teelse ser han den med skarpsynt kriti-
kerblick, utan cynism visserligen men
också utan fördragsamhet. Hans blick är
både fast och genomträngande.
»Om kvinnan» (intellektuellt) »är man-
nens jämlike varken vet jag eller frågar
jag efter», säger Mary Barfoot i sitt an-
förande om »kvinnan som inkräktare».
Det är ej d ä r o m det gäller. Nog av
att de gamla förhållandena, de gamla ide-
alen hämmat och förkrympt kvinnornas
naturliga växt, till skada och förbannelse
för både män och kvinnor. Till varje
pris måste det bli annorlunda.
Den sak, som Mary och Rhoda arbeta
för och tro på: kvinnornas höjande till
full självansvarighet och ädelt oberoende,
är icke oviss. De bära segern inom sig
själva, i sin egen personlighet, de äro re-
dan vad de önska dana andra till: för-
verkligandet av en annan kvinnotyp än
den traditionellt beprisade.
Karaktäristiskt för Gissing är att hans
medkänsla för de umbäranden och olä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
