Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 HERTHA
där, bekräftar vad Geijer sagt, att »Sveriges
historia är dess konungars». Intet lands
historia har en vackrare regentlängd att
uppvisa än vår, där sex konungar av
eminent duglighet, däraf tre med genom-
gripande europeisk betydelse, uppträda
inom loppet af två århundraden. Men
när de stora regenternas tid var förbi, var
det som om folket behöft vila, och efter
den våldsamma politiska kraftförbrukning-
en inträder en avmattning, varur endast
två betydande regenter, Gustaf III och
Karl Johan, sökt upprycka svenskarna.
Perioden karakteriseras också genom Fin-
lands förlust 1809 och brytningen av uni-
onen med Norge 1905, det förra ett verk
av förräderiet, det senare av den bristan-
de ansvarskänslan för vårt försvar. Sedan
1905 är emellertid försvarsfrågan ojäm-
förligt den för oss viktigaste, något varom
på visst sätt alla partier tyckas vara eniga,
om de också skilja sig i uppfattningen
om vad som till ett fullgott försvar be-
hoves. Vårt läge invid Ryssland gör, att
vi emellertid behöva en vida starkare mili-
tärisk utbildningstid än som svarar mot
vår folkmängd. Med våra föregåenden
borde vi kunna anse oss ha råd till det
offret. Ännu en gång tyckes ju den po-
litiska situationen göra oss till utpost mot
ett anstormande barbari, för germansk
folkfrihet och protestantisk trosfrihet, för
»Sveriges Majestät och Guds kyrka». Äro
vi beredda härför?
Lydia Wahlström.
Mänska, nation, mänsklighet-—
eviga förbund! Den dag dä jag fattade
ert samband, den dagen först fattade
jag mig själv och mitt eget liv rätt
pa ällvar. Fredrika Bremer.
Vad konungen lovar oss.
I sitt trontal vid riksdagens öppnande
yttrar konungen:
Övertygad att rättvisans och statsnyt-
tans förenade synpunkter kräva utsträck-
ning av den politiska medborgarrätten
även till landets kvinnor, framlägger jag
ånyo förslag till ändringar i riksdagsord-
ningen i sådant syfte.
Den kungliga proposition om politisk
medborgarrätt för landets kvinnor, som
härmed lovas oss, blir den andra i ord-
ningen som framlägges för riksdagen.
Den första, till 1912 års riksdag, föll som
bekant på första kammarens motstånd.
Fredrika Bremers sådd i Finland. Det
var på Fredrika Bremer-statykommitténs fjärde
föredragsafton i Stockholm, torsdagen den 15
januari, Annie Furuhjelm höll ett föredrag
med den titel som läses härovan. Hon hade
valt den för att redan genom den samman-
binda de tre finska märkeskvinnor, som hen-
nes föredrag rörde sig ,om — Fredrika Rune-
berg, Adelaide Ehrnrooth och Minna Canth
—, med Fredrika Bremer. Av särskilt stort
intresse för oss var också att få följa Annie
Furuhjelms framställning av det inflytande
Fredrika -Bremer haft på dessa märkvärdiga
och begåvade finskors utveckling och fram-
trädande, vilka, enligt talarinnan, beteckna tre
typiska skeden i Finlands kvinnorörelse. Ty-
värr kunna vi ej här återgiva det utmärkta
föredraget, som framfördes så sympatiskt och
vackert som Annie Furuhjelm kan det, men
hoppas att vid ett annat tillfälle få göra Her-
thas läsare förtrogna med de tre finska pion-
järerna.
Grevinnan Aina Mannerheim avslutade
denna finska afton på ett förtjusande sätt ge-
nom att sjunga romanser och sånger av finska
kompositörer till fru Julie Lublins utsökta
ackompanjemang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
