Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 HERTHA
kvinnornas del i denna på övriga delta-
gares bekostnad.
Det är säkerligen ej heller skrivelsens
text, som i själva verket framkallar harmen,
icke ens själva yrkandet för rösträtten.
Sådana ha ju gjorts förut och göras ide-
ligen — i tryck — av moderata kvinnor
så väl som liberala. Nej, saken är nog
den, att man inför den meromnämnda
skrivelsen har en dunkel och för ens röst-
rättsfientlighet kväljande obehaglig känsla
av att ett verkligt inre samband, oavsett
personerna, råder mellan den tidsyttring,
som föreligger i kvinnornas försvarspeti-
tion, och den, som föreligger i kvinnornas
rösträttskrav. Därav harmen. Ty när man
— skälen må nu vara vilka som helst —-
tycker bra om den ena och illa om den
andra, tycker man inte om att de sättas
i samband. Man vill inte se det.
Det är blott med trycksvärtan man ond-
gör sig över de moderata rösträttskvin-
nornas ”påpressning” o. s. v. I grunden
rasar man över sakernas eget sam-
manhang.
Hilma Borelius.
De moderata rösträttskvinnornas hän-
vändelse till högerledarna. Den skrivelse,
som deputationen av moderata rösträttskvin-
nor från Stockholm och landsorten vid före-
träde hos herrar Trygger och Lindman den
10 januari överlämnade, hade följande lydelse.
Då senast frågan om kvinnans politiska
rösträtt var före i riksdagens andra kammare,
yttrade herr Hildebrand, att från kvinnornas
sida visats “ett minimalt intresse" för stats-
frågor. "Här har inom kvinnovärlden fram-
trätt en ofantlig likgiltighet för offentliga
spörsmål, särskilt för dem som angå staten."
Otaliga gånger har denna mening av höger-
pressen framlagts som ett ibland de viktigaste
skälen mot att lämna kvinnan politisk röst-
rätt. Med avseende på särskilt detta skäl och
på det nuvarande politiska läget bedja vi,
moderata rösträttskvinnor från skilda delar av
Sverge, få anföra följande.
Sverge befinner sig för närvarande i en
krisperiod. Själva livsfrågan för staten som
stat: ordnandet av försvaret, kräver vittgåen-
de reformer, vittgående uppoffringar. Att kri-
sen må bliva en kris till hälsa, att de bördor,
som tryggandet av fäderneslandets självbe-
stånd kräver, måtte först åtagas och sedan
bäras av en folkanda, som bortjagar självisk-
hetens töcken, som lyfter och enar, detta är
i närvarande stund brännpunkten för foster-
landsälskande svenska medborgares önsk-
ningar.
Bland de yttringar av en sådan redan be-
fintlig folkanda, som nyligen lagts i dagen,
har den först planerade och mest omfattande
utgått från svenska kvinnor. Den opinions-
yttring i försvarsfrågan, som för några veckor
tillbaka inlämnats till konungen, är frukten
av ett arbete igångsatt av kvinnor och utfört
bland kvinnor. På den korta tiden av en
månad har det lyckats att samla över 265,000
namn på dessa listor till förmån för försvars-
frågans lösning på ett för landets säkerhet
betryggande sätt. För vinnandet av detta re-
sultat ha ej minst de moderata rösträttskvin-
norna nedlagt ett betydande arbete.
Vi ha gjort detta med desto djupare över-
tygelse och desto större ansvarskänsla, som
vi hoppas att inom en nära framtid komma
i besittning av den medborgarrätt, som gör
det möjligt för kvinnorna att med Sverges
män fullt dela ansvaret för fosterlandets väl.
Vi vädja sålunda till Eder Herr Justitieråd
(Herr Amiral), att Ni såsom ledare av första
(andra) kammarens högerparti måtte ställa
Eder gynnsam mot kravet på politisk rösträtt
för kvinnor.
Moderata kvinnor inom Landsföreningen
för kvinnans politiska rösträtt.
De båda particheferna, vilka på det mest
förekommande sätt mottogo deputationen, för-
klarade sig emellertid, som bekant, vidhålla
sin kända ståndpunkt i frågan.
När det kvinnliga medvetandet av li-
vet blir vad det i våra tider kan bliva,
huru välgörande bör ej dess inflytande
kunna bli på samhällets rådsförsamling.
Jag kan ej se det annorlunda. Jag tror
att denna frihetsutveckling är den ytter-
sta och djupaste, på vilken samhällets
pånyttfödelse beror. Fredrika Bremer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
