Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA
Såsom historiker har hon haft tillfälle
att granska hävderna, varav hon funnit,
att ”kvinnorna alltid deltagit vid varje i
folkens liv mera djupt ingripande histo-
risk tilldragelse”. — Kvinnan har ock
sin krigshistoria. Men den är vida oli-
ka mannens, den handlar aldrig om an-
fallskrig utan om försvarskrig. ”Kvin-
nan hyser ingen krigslust, hon älskar ej
blod och erövringar, men hon älskar
sin familj och sitt fosterland.” Och El-
len Fries slutar sin vältaliga artikel med
att till läsaren ställa följande vädjan:
”Vilken uppfattar bäst de plikter, som
fosterlandskärleken ställer på oss, den
vilken arbetar för spridande av åsikter,
som vila på historiens säkra grund, el-
ler den, som arbetar för spridande av
drömmar (om evig världsfred och Sveri-
ges oantastlighet för främmande angrepp),
vilka ännu hägra i den fjärran framti-
dens dunkla rymder?”
*
Det är ej några opraktiska drömmar
som inspirerat Esseldes framtidstankar
rörande kvinnans ställning till foster-
landsförsvaret, såsom hon utvecklar dem
i det följande, även om de avvika från
den eljes av henne varmt förordade kvin-
noföreningens. I Tidskrift för hemmets
sista årgång och ”innan hon nedlägger
det mångåriga för henne så kära arbe-
tet”, söker hon besvara ett spörsmål,
som för henne länge utgjort en hjärte-
sak: ”Hava då vi kvinnor ingen andel i
f,-sv aet av ett älskat fosterland? Gi-
ves det ej också för oss en
v ä r n p 1 i k t?*).
*) Artikeln, som återfinnes i Tidskrift för hem-
mets 27:de årg. (1885) sid. 217, har till rubrik :
"Gives det en värnplikt för kvinnan?"
Utförligt går förf. att utveckla frågan
och att redogöra för detaljerna rörande
dess lösning. Hon tänker sig värnplik-
ten som en för de ogifta kvinnorna av-
passad sjukvårdstjänst, vilken rätt tilläm-
pad skulle få lika mycket värde i fred
som under krig. — Mödrarna däremot,
vilka i djupaste fred offrat sin person
och äventyrat sitt liv för nationens be-
stånd, ha med ett tillräckligt offer friköpi
sig från värnpliktsskyldighet.
Idén om den kvinnliga värnplikten,
sådan Esselde tänkt sig den, blev ju al-
drig förverkligad, ehuru den organisera-
de sjukvården med kvinnor som vårdare
och avpassad både för freds- och krigs-
tid blev en form, vari den sedermera
kom att omgjutas. — Efter Esselde har
tanken haft många förfäktare och upp-
trätt i mångahanda omklädnader; ja, den
har liksom givit sig själv på senare år,
då kvinnans värnpliktsinkompetens så of-
ta framdrages som argument för hennes
ovärdighet till den fulla medborgarrät-
ten.
Och har ej ofta i dessa sena tider
den frågan trängt sig på oss: skulle
icke, om en praktiskt realiserbar form
för en kvinnlig värnpliktstjänst kunde ut-
tänkas, detta ge användning för en del
missbrukad kvinnokraft och bliva en av-
ledare för kvinnoföraktet? Säkert skulle
det verka uppfostrande på kvinnorna
själva. I den fullkomliga saknaden av
en värnpliktsexercis liknande männens fin-
ner man utan tvivel grunden till den
kvinnornas brist på disciplin, deras oför-
måga eller ovilja att lyda order, vil-
ken ofta gör den kvinnliga handräcknin-
gen så värdelös trots den goda viljan
och den brinnande entusiasmen. Detta
•é
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:38:38 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/herthatid/1914/0093.html
