Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
HERTHA
det angeläget att söka åt flickskolans
avgångsbetyg förvärva ett kompetensvär-
de, som åtminstone icke var underlägset
realskolans. Efter många petitioner och
underhandlingar lyckades man äntligen nå
detta mål, myndigheterna beviljade den
begärda kompetensen, men på det villkor,
att skolornas läroplan skulle i huvudsak
överensstämma med den som är gällande
i Statens normalskola för flickor. Redan
förut hade förordnats, att även flicksko-
lorna skulle stå under överinseende av
den nybildade Kungl. Överstyrelsen för
iRikets allmänna läroverk.
Detta nya subordinationsförhållande så-
väl som det nämnda villkoret kunde
ju medföra en viss fara för friheten; lik-
formigheten kunde intränga på båda vä-
garna. Flickskolorna ha hitintills utveck-
lat sig ganska individuellt allt efter ledarnes
«olika pedagogiska åsikter eller lokala för-
Mllanden. Så lägger man i den ena sko-
lan särskild vikt vid ett ämne, i den andra
vid ett annat. Skulle nu Överstyrelsen
godtaga denna variation och mångfald?
frågade man sig med en viss oro. Men
t detta fall ha förhållandena artat sig lju-
sare än man vågade hoppas. Subordi-
nationen under Överstyrelsen har knappt
medfört någon annan olägenhet än ett
betydligt ökat arbete på skolans expedition
på grund av de noggranna uppgifter angå-
ende skolans verksamhet i det ena eller an-
dra avseendet som numera ofta infordras.
För övrigt är det nog allmänna meningen in-
ram flickskolevärlden, att Överstyrelsen vid
sina inspektioner visat tillmötesgående och
förståelse av skolformens egenart. Gläd-
jande nog har det aldrig varit tal om att
påtvinga skolorna någon viss läroplan,
vissa läroböcker eller dylikt.
I flickskolorna existerar emellertid sedan
gammalt ett missförhållande, som Över-
styrelsen ej har kunnat undgå att se med
ett visst bekymmer. Det är bristen på all
enhetlig norm angående det kunskapsmått,
som erfordras för godkänt avgångsbetyg.
Här är dock ett område, där trots mång-
falden någon överensstämmelse mellan de
enskilda skolorna måste kunna åstadkom-
mas. Det är helt enkelt nödvändigt att
så väl allmänheten som de verk och in-
stitutioner, vilka godtagit avgångsbetyget
från 8-klassig flickskola som inträdesvill-
kor, få åtminstone i allmänna drag veta
vad det är för ett kunskapskvantum, som
genom betyget garanteras. Många inom
flickskolan ha känt denna brist, och frågan
härom har varit flera gånger uppe inom
flickskolevärlden. De särskilda skolornas
individualistiska tendenser ha dock varit
för starka för att någon enhet skulle ha
kunnat åvägabringas på den fria överens-
kommelsens väg, vilken ju onekligen hade
varit den bästa vägen. Även det friaste
arbete måste ju röra sig inom en given
ram, det alldeles konturlösa har få eller
inga livsmöjligheter. Gott hade därför
varit om flickskolorna själva kunnat enas
om några gemensamma linjer för sitt ar-
bete, några drag som hade kunnat gälla
som artkännetecken för skolformen. Så
mycket hade dock åtminstone Stockholms-
skolorna enat sig om att avgångsbetyg
skulle givas endast åt de elever som bli-
vit undervisade i minst två språk. Där-
emot fattades ingen överenskommelse om
den viktiga punkten angående tiden -—
i år och årligt timantal räknat — som
skulle anslås åt språkstudier.
Att Överstyrelsen skulle föreslå några
bestämmelser angående språkstudiet i flick-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
