Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA
Kvinnorna och staisämbetena.
R
edan 1907 års riksdag beslöt att som
vilande antaga en förändrad lydelse
av § 28 mom. 1 regeringsformen av föl-
jande innehåll:
”Till lärarbefattningar vid statens läro-
anstalter, de teologiska lärartjänsterna vid
universiteten likväl undantagna, till andra
beställningar vid inrättningar för vetenskap,
slöjd eller skön konst samt till läkarbe-
fattningar må i den ordning, som ovan
sagts, och med tillämpning av grunder,
som av konungen och riksdagen god-
känts, kunna utnämnas och befordras även
infödda svenska kvinnor”.
Riksdagen 1909 fattade beslut om änd-
ringens definitiva antagande och k. m:t
meddelade den 6 juni 1909 sin sanktion
till detta beslut. Det är nu således unge-
fär sju år sedan riksdagen enades om det
rättvisa i att även kvinnor fingo tillträde
till ovannämnda tjänster och snart fem år
sedan grundlagsbeslutet blivit i laga ord-
ning fattat. Men den dag i dag är ha
kvinnorna dock ännu ej kommit i åtnju-
tande av dessa rättigheter. Då riksdagen
nämligen ansåg det möjligt, att särskilda
bestämmelser kunde vara nödiga i en del
avseenden vid kvinnornas tillträde till
dessa platser, men ej ville ha dessa med
i grundlagen, insköts där i stället uttrycket
”rned tillämpning av grunder, som av ko-
nungen och riksdagen godkänts”. Natur-
ligtvis var det då meningen, att k. m:t
skulle låta sig angeläget vara att snarast
möjligt låta utarbeta förslag till dessa
grunder och förelägga detta för riksdag-
en, men detta har k. m:t helt enkelt ur-
aktlåtit.
Den dåvarande regeringen skickade
ärendet av okänd anledning till lönereg-
leringskommittén, som är sysselsatt med
utarbetande av löneregleringar för statens
ämbetsverk och vars medlemmar måhända
ha vissa förutsättningar för den saken men
däremot aldrig haft något med vetenskap
att skaffa. Därför tillkallades också några
speciella sakkunniga, däribland två kvin-
nor, filosofie doktor Anna Ahlström och
med. lic. Mathilda Lundberg.
Emellertid tog kommittén ingen hänsyn
till vad dessa sakkunniga hade att säga,
utan den kom med sitt eget förslag, som’
utgjorde det mest skandalösa försök att
omintetgöra i stället för att utföra riks-
dagens beslut. Kommittén ville nämligen
utesluta kvinnorna från en stor del av de
platser, som riksdagen beslutit öppna för
dem. Dessutom ville den giva kvin-
norna lägre lön än männen för de tjäns-
ter, som de verkligen skulle få söka,
detta dels därför att de ville pensionera
kvinnorna tidigare än männen och därför
att kvinnorna leva längre, dels därför att
de ansågo, att männen såsom i regel
varande familjeförsörjare skulle ha större
behov än kvinnorna. Därvid gjorde emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
