Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 171
med skuggiga träd och häckar —, som
omgiver den lilla staden, och ut i den-
na natur brukade hon ströva ensam, så
ofta hon kände sig olycklig eller pres-
sad i sin mosters hem.
Mrs Gaskell säges ha varit mycket vac-
ker som ung; hon hade regelbundna,
fint skurna drag och en glad, öppen
blick. Hon var mycket ung, då hon
gifte sig med William Gaskell, unitarisk
präst i Manchester, och följde sin man
till denna stad. Hur sällsamt, hur be-
klämmande måtte ej det jäktande fabriks-
samhället ha verkat på den unga flickan,
då hon kom från det lugna Knutsford,
som slumrade i lycklig okunnighet om
arbetslöshet, om strejker och lockouter!
Dock, mrs Gaskell fann sig väl med si-
na husliga plikter, och det var ej förr-
än hon varit gift under flera år, som
hon började författa, en sysselsättning
hon slog sig på för att döva sorgen
över sin ende sons död.
Hennes första bok, Mary Barton,
avslutades 1847. Det är en roman, som
behandlar arbetarfrågan, och hjältinnan,
Mary Barton, är en ung arbetarflicka. I
sitt företal säger författarinnan, att hon
redan hade påbörjat en berättelse, där
handlingen försiggick i en lantlig om-
givning i en av Yorkshires utkanter för
mer än hundra år sedan, då den tanken
så småningom tog överhanden, att hon
skulle skildra sin egen samtid och sin
egen omgivning. Varje dag mötte hon
på Manchesters gator ängsliga och tröt-
ta ansikten, som tycktes gömma outtydda
känslor bakom sina hårda drag, Och ju
mer de grepo hennes intresse, dess me-
ra fadd och overklig tycktes henne den
romantiska berättelse hon hade för hän-
der. Slutligen övergav hon sitt påbör-
jade alster och hängav sig åt att skildra
den hårda verklighet hon såg omkring
sig.
Att det var det levande livet, som grep
henne, det framgår av varje sida i M a-
r y Barton, men hennes uppfattning
av denna svårlösta fråga, arbetarfrågan,
röjer dock, att hon ej lät sig drivas vind
för våg av sina känslor. Hon hade stu-
derat socialpolitik och tänkt såväl som
känt inför livets orättvisor. Det stora
samhällsproblemet kunde hon lika litet
som någon annan lösa, men hon ville
tränga så djupt in däri, att hon kunde
se knuten, den punkt, där de olika in-
tressenas trådar liksom krampaktigt kny-
ta sig och vid varje försök till utredning
snärja in sig på nytt. Hon låter sig al-
drig förledas att kasta hela skulden på
ena parten utan vinnlägger sig alltid om
att se motiven på båda sidor.
Denna ärliga strävan efter objektivitet
framstår så mycket mera överraskande,
om man betänker, att boken skrevs un-
der den tid, då industrialismen först vi-
sade sitt avskräckande anlete och då de
lidanden de stora kroppsarbetande mas-
sorna fingo utstå verkligen voro såda-
na, att de lätt kunde göra en varmhjär-
tad kvinna blind för deras fel. Mary
Barton är den första engelska roman,
som uteslutande behandlar fabriksarbeta-
rens liv. Före mrs Gaskell hade litte-
raturen antingen intagit en ståndpunkt av
förnäm likgiltighet gentemot de sämre
lottade eller också anlagt en rent teore-
tisk syn på deras förhållanden, och de
avhandlingar och romaner, som voro re-
sultatet av denna spekulation, togo föga
notis om vad det verkliga livet lärde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
