Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 HERTHA
de inför Årstautställningen och med tvi-
vel i stämman frågat, vad nu all den-
na kostnad, allt detta arbete egentligen
skulle tjäna till. Vad var meningen med
det hela, var en sådan utställning verk-
ligen berättigad, hade den någon mis-
sion att fylla? Ja, hade icke de ledan-
de kvinnorna redan från början haft
den saken klar för sig, hade de icke
trott på företagets stora betydelse, då
hade de helt visst icke lyckats lösa upp-
giften, så som de nu gjort och då hade
nog inte Årsta blivit vad det nu är.
Ty endast den starkaste tro på utställ-
ningens vittgående betydelse för kvinnor-
na och den allmänna uppfattningen om
dem, endast en bergfast övertygelse om
den stora mission Årsta skulie komma
att fylla kan förklara, hur det varit möj-
ligt att på så kort tid samla och ena
Sverges kvinnor kring denna gemensam-
ma uppgift och få dem att för delta mål
bidraga både ekonomiskt och med per-
sonliga offer av tid och krafter.
Det har redan framhållits, att Årsta
skall vara en minnesutställning över vad
gångna generationers kvinnor givit oss
och gjort för oss, men Årsta har än-
nu en annan, åtminstone för de kvin-
nor, som taga arvet efter oss, ändå vik-
tigare uppgift!
Det finns ett mycket, mycket stort an-
tal människor i detta landet, som svä-
va i den ljuvaste okunnighet om oss,
om våra lefnadsförhållanden, om vårt
arbete, om våra krav på förbättringar o.
s. v. De tala alltid om oss, som om
varje kvinna föddes till världen med en
livstidspension om halsen och med ett
lyckligt och väl ombonat hem som nöd-
vändigt, aldrig frånvarande attribut. Och
med denna föreställning som enda grund-
val för all kunskap om oss avdöma de
med orubblig säkerhet hela den så kom-
plicerade frågan om kvinnornas ställ-
ning.
Hur nå dessa människor? Hur bi-
bringa dem den nödvändiga kunskapen
om att kvinnorna icke inta någon sär-
ställning i naturen, att även de tryckas
under bördan av naturens hårda lag
om kampen för tillvaron, att även de
måste böja sig under den ständiga för-
änderlighetens lagar, som tvinga kvin-
norna från i dag att leva ett helt an-
nat liv än kvinnorna för hundra år
sedan? Huru nå dem? De läsa aldrig
vad vi skriva. De komma aldrig för att
höra våra föredrag, de äro oåtkomliga
i sin säkra tro på att de ändå veta allt
om oss, som de behöva veta. Det är
gentemot dessa människor Årsta har en
stor och viktig uppgift att fylla.
Till Baltiska utställningen vallfärda i
sommar tusende och åter tusende män-
niskor från hela vårt land. Flertalet av
dessa kommer också att besöka Årsta,
helt enkelt därför att Årsta är så vac-
kert, att de icke kunna låta bli. Och
väl komma inom Årstas murar kunna de
icke sluta ögonen, kunna de icke und-
gå att ta intryck av allt det, som där-
inne talar till dem från väggar och
montrer.
Vad det är vi vilja och hoppas med
Årsta, det är att Årsta, de svenska
kvinnornas vackra sommarslott från år
1914, kraftigt skall bidraga till en bätt-
re och rättare uppfattning av hur de
svenska kvinnorna ha det i kampen för
tillvaron, vad deras arbete produktivt be-
tyder för landet, vad de åstadkomma på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
