Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 263
De i Rom närvarande rösträttskvinnor-
na Iäto sig emellertid inte nöja härmed.
Ett stort rösträttsmöte anordnades den 15
maj, dagen efter sedan kongressen börjat,
där representanter för åtta skilda länder
vältaligt förde fram sin sak. Rev. Anna
Shaw var naturligtvis i elden, humoristisk
och medryckande. Mötets stora händelse
tyckes dock Maria Vérones glänsande tal
ha varit, som framkallade såväl stormande
bifallsovationer som energiska motdemon-
strationer, då hon på sitt intensivt starka
sätt talade om fred och krig, om krigets
gräsligheter, som kvinnorna inte vilja.
Det hela tyckes varit en på det högsta
temperamentsfull episod.
Kongressen själv hade emellertid värde-
fulla förhandlingar. Prostitutionen och
könssjukdomarna var en av de förnämsta
frågorna på programmet, och M:me Avril
de Sainte Croix, Adele Schreiber och dr
Montessana talade i dessa ämnen inför ett
talrikt och intresserat publikum.
Hemarbetsfrågan och det kvinnliga ar-
betets ekonomiska värdesättning voro före-
mål för livlig behandling. Framstående
talare från olika länder yttrade sig i dessa
som övriga ämnen.
En sällsynt gäst vid en kvinnokongress
syntes vid denna oförtröttad följa mötets
förhandlingar: Eleonora Duse. ”Jag är
helt och hållet en av er, övertygad an-
hängare till alla de fordringar ni kämpa
för”, yttrade hon till en av de närvaran-
de utländskorna. Hennes sköna ansikte
med det lidande uttrycket, präglat av den
mest intensiva spänning då hon lyssnade
till föredragen, lär varit en syn som aldrig
glömmes.
Notiser från bokvärlden.
Den kostbara hvilan. Dikter af Karin
Ek. P. A. Norstedt & Söners förlag.
En ny lyriker är oss given. Denna
händelse är sällsyntare än versdebutan-
ter. Den betyder, att en konstnär har
uppstått, som kan spela sina egna me-
lodier på svenska språkets instrument.
Det första, flyktigaste intrycket av Ka-
rin Eks bok uppenbarar icke detta. En
annan art av nyhet faller fortare i ögo-
nen: moderniteten. Denna diktning för-
råder inga drag av enstöring eller ny-
byggare; den passar fullkomligt in iden
nutida lyriska kulturens atmosfär och
samklingar med dess typiska tendenser:
rytmisk egenmäktighet, djärvt kondense-
rat uttryck, högtidsfull stilisering.
Men denna tidsenligt eleganta poesi
utan skarpt framstickande särmärken vi-
brerar av ett starkt inre liv, som fyller
den till brädden och skänker den en ny-
skapelses friska glans. Ord och rytm
äro laddade med en lidelsefull, drivande
kraft, och genom versen böljar oavbru-
tet levande rörelse. Syn och upplevelse
uttrycka sig spontant bildligt och dris-
tigt direkt.
Skuggorna under Humlegårdens vår-
liga trädkronor ”virvla”, den regnsvar-
ta oktobernatten slår mot muren ”likt
ett fuktigt segel” och ”drivors vallar
häva sin blåa köld mot rymdens över-
ljus”. Det veka dis av ”hugnande, fuk-
tiga druvklasars dimblå färg”, som sval-
lar kring Stockholms konturer en sep-
tembermorgon, blir ”ädlaste strängaspel
av färger”, och i en mättad rad fram-
trollas en klar vårkvällshimmels även-
tyr:
heliotropblå moln, som smala segla.
Det är exakt alltsammans och det är
bildförklarat. Så tolkas själens liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
