Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA. 321
att vart år placera på folkbildningens altare.
Låt oss nu se på fattigvårdssiffrorna för
samma år. Understödstagarnas antal var
236,918 och kommunernas kostnader här-
för gingo upp till 24,266,706 kr.
Man kan ej låta bli att undra, om 24
miljoner skulle behöva gå ut i fattigvård,
ifall de där 41 miljonerna undervisnings-
pengar fått användas på bättre fostrade,
från mera välställda hem komna barn.
Att de välställda hemmen bli flera och
alltjämt flera synes som ett förnuftigare
önskemål än myllret av vårdslösade av-
komlingar i vilka ”hem” som hälst.
De allmänna läroverken hade hösten
1911 i runt tal 23,000 lärjungar. Utgif-
terna för de allmänna läroverken belöpa
sig årligen till nära 6 miljoner. Någon
statistik, som utvisar hur stor procent
av allmänna läroverkens lärjungar som
sjunker ned till understödstagare, lär ej
förefinnas. Men antagligen är procent-
talet lågt. De flesta människor, som äro
kastade på den allmänna barmhärtigheten,
ha hamnat där predestinerade för ett dy-
likt öde genom vidriga omständigheter
från början. Att antalet barn med dy-
likt perspektiv beständigt måtte ökas är
naturligtvis ingen nativitetsivrares direkta
mening men blir given konsekvens.
För dem som själva sitta vid fyllda
köttgrytor och som äro säkra att intet
östanväder frän det prydliga matbordet
kan föra bort det smakliga viltet, för dem
faller det sig uteslutande fosterländskt att
lamentera över en sjunkande nativitet som
degenerationstecken. Utom detta, säger
patrioten och vetenskapsmannen, så fattas
redan nu nödiga armar för lantbruket.
Och när våra många vattenfall skola tagas
i bruk och den därmed sammanbundna
industrien utvecklas, var skall då den
nödiga arbetskraften tagas ifrån? Kanske
importeras utrikes ifrån. Farväl då med
vår rasrenhet.
Det är annars en allmän klagan här i
landet och som alla veta en berättigad
sådan, att för var plats som blir ledig
någonstädes var det vara må, utom i
jordbruk och hushåll, givs det minst ett
halvt hundratal aspiranter, av vilka ju
blott en kan bli med sysslan försörjd.
Någon brist på armar borde det egent-
ligen icke bli tal om. Det är själva be-
nägenheten för lantbruksarbete som fattas.
Och denna obenägenhet kan givetvis fort-
fara, om också befolkningssiffran stiger.
Varpå motviljan beror är ett kapitel för
sig och hör icke hit. Faktum är, att i
vårt land flertalet kroppsarbetande kunna
ha arbete under ”säsongtider” men att
det under långa meilanskov — ej alltid
beroende på strejker — är ganska ont
om förtjänsten både på landsbygden och
i städerna.
Allt flera maskiner skola utan tvivel
komma att ersätta ett större antal mänsk-
liga armar även inom lantbruket, som
t. ex. lokomobilen redan gjort med avse-
ende på tröskning.
Fordrar nationens bestånd att äkten-
skapsfrekvensen stiger, att nativiteten ökas
— på andra håll än i de lägsta regio-
nerna, där tillvaron tar dystra former —,
må då de som bära närmaste ansvaret
för lycklig lösning av frågan se till att
bereda unga och goda krafter de ekono-
miska möjligheter, som måste läggas till
grund för äktenskap med någon utsikt
till tillfredsställelse.
För så vitt det gäller bildad ungdom
utan förmögenhet, tyckas både stat och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
