Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA 429
med arvet av resonernangslös underkas-
telse och outredda känslor, till den nu
levande Gertrud Knape, som gör sig ur-
arva en morgon, sedan hon genomlevat
en lidandets och förödmjukelsens djupt
bittra stund.
Det behövs en stor och vid syn, en
säkert konstnärlig hand och en känslans
djupa och starka underström för att mästra
detta ämne. Som vi fått det i Else Kleens
bok, är det ansatser, delvis goda, och en
ärlig vilja att klara ut hur svårt vår tids
kvinnor ha det med att göra sig fria. Vi
äro förf. tacksamma för hennes goda av-
sikt härmed, men en sak måste vi säga
ifrån. Vi känna oss icke i samma led
med Gertrud Knape, som trots all nutids-
utstyrsel — läkarstudier, praktik på "Se-
rafen" och det för en art modern dikt-
ning oundvikliga ’’förhållandet" till en ung
man — är minst en generation efter den
verkliga nutidskvinnan.
Men detta hör just till den bristande
fördjupning vid stoffets bearbetande, som
jag menar är bokens egentliga fel.
För övrigt vänta vi ännu på att den
unga, verkligt nya kvinnan skall göra sitt
inträde i vår litteratur.
E. K-n.
HERTHA.
M
ed 1915 börjar Hertha sin andra årgång.
Det mål den har är att gå fram i Fredrika Bremers spår. Hon visade
framåt mot nya banor för kvinnorna och drömde för dem ett nytt fritt andens
liv. Vad hon hoppades för oss ha vi till dels vunnit, ännu återstår myeket
att kämpa för. Ännu finnas för kvinnorna stängda portar, som måste bringas
att öppna sig. Hertha är en av de krafter, som därvid skola göra sitt verk.
Till denna stora uppgift lägger tidskriften andra. Hertha för 1914 visar
att det sociala, litterära och politiska livet i allmännare utsträckning ej fått gå
den obeaktat förbi. Ämnen av skiftande art ha tillsammans med de direkta
kvinnofrågorna tagits upp i dess spalter.
Så har Agda Montelius i Kvinnan och äktenskapet behandlat de
föreslagna nya lagbestämmelserna om äktenskaps ingående och upplösning;
Anna Sandström tagit till orda om Flickskolans ställning i nuva-
rande stund; Gulli Petrini återupptagit frågan om Kvinnorna och
statsämbetena; Lydia Wahlström skrivit om Sveriges uppgift i
världshistorien; Hilma Borelius i Psykologiska jordskred och
Tidens röster berört den nu pågående, fruktansvärda intressekonflikten
nationerna emellan och i Vid högvakten talat om Fredrika-Bremer-För-
bundets uppgifter i kvinnosakens tjänst; Susy Silfverbrand-Erikson redogjort
för Kvinnliga donatorer 1 600—1 905 och Våra studiesti-
pendier; Ruth Philip beskrivit Μ o n t e s s o r i m e t o d e n, som hon stu-
derat på ort och ställe; Metta Greger yttrat sig I n a t i v i t e t s f r â g a n och
om andra tidens problem; Karin Holmgren i en serie artiklar skrivit om
Kvinnornas slott, Årsta på Baltiska utställningen; Ellen Kleman har i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
