Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTHA. 433
sagde hun. ”Det kan jeg ikke holde ud!
Verden er altfor stor! Qid jeg var igen
paa det lille Bord under Spejlet!” Och
så ville hon att sotaren, om han höll av
henne, skulle följa henne tillbaka hem
igen, på annat vis kunde hon aldrig bli
glad mera.
Djupare, obarmhärtigare och sannare
har det kvinnliga uppblossandet, med vad
det avlar av dådkraft, aldrig blivit av en
dansk diktare genomskådat, menar Bran-
des. ”Hvilken Finhed i Fremstillingen:
den öjeblikkeligt redebonne Begejstring,
den förste Gysens heltemodige Overvin-
delse, Udholdenhed, Besluttethed, Fasthed
lige til det Öjeblik — da det kommer
til Stykket, da Fastheden knækker over
og Længselen vaagner efter det lille Bord
under Spejlet!”
I stort taget ligger i detta Andersen-
Brandes’ska avslöjande av kvinnlig själskraft
och feminina själsbehov hela sekelvärderin-
. gen fastslagen. Nu stå vi mitt i en ny period,
i en tid, då kring det könsliga icke
längre kan upprätthållas dessa snäva
gränser, som en gång symboliserades i
kyrkobrukets ”karlsida” och ”fruntim-
merssida”, skilda av mittelgången. De
äldre bland oss komma väl ännu ihåg
akademiska högtidsfester med doktorer
och jubeldoktorer placerade vid middags-
festbordet i salen, en grann rad, där sera-
fimerband och kraschaner lyste upp bland
svarta frackar, medan allt vad kvinnkön
hette från läktaren hade rättighet att be-
vittna de sinas ära och aptit.
Liksom vi nu, trots nationalismens upp-
flammande i starkaste låga, måste vara på
väg mot internationalismen, världsborgar-
dömet, så äro vi utan tvivel på väg mot
ett andligt utjämnande mellan könen.
Då nu verkligheten dag från dag er-
bjuder skådespelet av sjuksköterskor inom
flera nationer, som till häst och till fots,
i natt och fasa genomsöka slagfälten för
att bärga så många som möjligt av dess
offer, hur skall denna erfarenhet ena sig
med föreställningen om den kvinnliga
bristen på mod, överflöd på svaga nerver
o. s. v.? Sedan Florence Nightingales
tid vet man ju om detta slag av hjältin-
nor; men Krim, Balkanländerna äro ändå
litet ur vägen för det övriga Europa, det
är först nu Europas ögon direkt falla på
döda Röda-kors-systrar å kyrkogolven, på
en drottning riskerande livet i löpgravar
för att uppmuntra soldater, på snart sagt
oräkneliga av kvinnoviljor skapade or-
ganisationer till mildrande av det ohjälp-
liga.
Men det finns under ”Himlen med
alle sine Stjerner” vidare fält än slag-
fälten, det finns friare rum för andens
och krafternas spänning, och ingenstädes
tyckas kvinnorna rygga tillbaka.
Hvad är det som fattats kvinnor för
att de skulle vilja ut från bordet och
spegeln om inte frihet och synvidd.
Knappt ha de själva kämpat sig fram till
vidgad synkrets, förrän de börja sätta
egna spår i kulturen. Som hustrur,
mödrar och vänner, som vetenskapsidkare,
läkare, lärare, sociala arbetare, ja, väl även
som konstnärer ha kvinnorna redan börjat
föra in något nytt i världen — något
som skall ha bestående värde — i det
de visat sig mäktiga av kärlek icke blott
till make, barn, eget land, utan till mänsk-
ligheten och kanske främst till det en
maskulin kultur icke velat veta av: freden·
Kvinnan med dessa vyer har ganska
måttlig åtrå efter spegeln i det lugna hör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
