Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Helenadagen på Runsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hofpipares underdåniga fägnerim samt därefter tråda dansen i herdinnornas lund.
På en vink af Amaryllis framträdde hofpiparen, försedd med en ofantligt stor tut af näfver, hvari han blåste ett par fanfarer, deklamerande sedan ett långt fägnerim, som man ansåg författadt af den vittre magister Samuel Pryss och hvaruti fru Helena förliknades än vid Juno, alla gudars och gudinnors moder, än vid drottning Semiramis, än vid Sara, som mjölkade sin herre Abrahams boskap på Kidrons ängar. Efter dessa haranger kom ändtligen slutstrofen, som var af följande lydelse:
Så höga dygders pracht man måste billigt prijsa;
hvi skall jag ej med macht uppstämma ock min vijsa
i Amaryllis chor, som allt på Runsals ö
sin får har vallat här alltsedan Noachs sjö!
Men om jag säija får hvad nu mit sinne tränger,
then ganska herdeflock, som lustigt här omsvänger,
en samfält tanka har: thet är Helenas prijs;
hon lef’ i hundra åhr, som i ett paradijs!
Och sist i ålders dar, när sachtlig döden stundar,
lijksom en månljus natt far öfver rosenlundar,
en slächt af barnbarnsbarn, så tät som Runsals skog,
lyck’ hennes ögon till i en behaglig ro!
Efter detta vältaliga festkväde samlade sig herdar, herdinnor och tvåfota lamm till danslekar på gräsplanen. Alla togo i ring, och inom den stora ringen dansade ett skildt par, som växelvis valde sin make, alltunder det man sjöng:
Ungersvennen uti dansen går,
sin hatt han högt upplyftar,
han hälsar både på stora och små
men helst på vackra flickor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
