Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Ryssarne komma!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSSARNE KOMMA! 109
dem förenade sig ett antal borgare, som modigt kvar-
blefvo för att trygga sin fasta egendom, eller gå under
mcd landet.
För att begripa denna sanslösa skrämsel, måste
man erinra sig allt hvad Åbo lidit under stora ofreden.
Efter den fanns knappt ett hus som kunde bebos, knappt
en husfader som icke var bragt till tiggarestafven. Man
kände ryssarne blott af ryktet och minnet; man visste
icke, att tsar Peters verk och Keiths krigskonst hade
fört i deras leder en början till civilisation.
Ännu i sista stunden trodde sig dc mycket vetande
i hela denna förtviflade ställning endast upptäcka ett
fint maskeradt konstgrepp af svenska öfverbefälet till
fiendens ruin. De fortforo att blinkande och ännu mera
mystiskt än förr upprepa: vi få se!
En söndagsmorgon ldockan mellan sju och åtta
den 29 Åugusti 1742, gamla stilen - hvilken dag då
motsvarade den 8 September enligt den senare, år 1752,
i Sverige och Finland införda nya kalendern - såg man
en ung flicka gå framåt den långa, med låga kojor be-
byggda gatan, som ledde till slottet. Morgonen var herrlig
och klar; i luften låg en lindrig aning om höst, och
man kunde se på kryddgårdarnas ömtåligare växter, att
natten ej aflupit utan frost. Men ingen tycktes denna
morgon hafva tid eller lust att betrakta naturen; en
sällsam rörelse, en ovanlig brådska förmärktes på
gatorna. Människorna sågo sig om vid hvartannat steg,
likasom fruktade de en fara bakom sin rygg, och med
ängslans rop blandade sig oljudet af trätor och okvåden,
när den ena i brådskan stängde väg för en annan.
Utkommen på den friare planen nära slottet, stan-
nade flickan och såg med ett uttryck af sorgsenhet bort
mot åmynningen och slottsfjärdens blänkande spegel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>