Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Ryssarne komma!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSSARNE KOMMA! 115
Församlingen var i dag mera fåtalig än vanligt,
många tankar förströdda, många bekymmer hotande
utanför portarna, men samma längtan, samma behof
hade hitfört flera än man kunnat förvänta. Krigets nöd
och ovissheten om den närmaste framtiden hade kastat
dessa ångestfulla, haift förtviflade människor ned inför
den Ålismäktiges tron; de behöfde lägga sitt öde i
Hans händer, hvilken nu ensam förmådde hjälpa dem.
Fienden ryckte an: till hvem skulle de i ett sådant
ögonblick vända sig, om icke till härskarornas Herre,
för hvilken stridens bågar brista och de starkes vapen
falla till stoft? Man sjöng psalmen 3Ö7: »När vi i
högsta nöden stå» - och denna gång fanns icke en
läpp som skrvmtade, icke ett öga som ljög med hyck-
lade tårar. Det var sextonde söndagen efter trefaldighet,
och evangelium handlade om änkans son i Nain. Biskopen
hade flytt från sitt stift och herdarne från sina hjordar,
men två stodo kvar till det sista, glömde alla faror och
föraktade flykten... kyrkoherden vid finska församlingen
XVallcnius och diakonus Elg. Den senare stod åter i
predikstolen. Han började mcd att uppläsa en af Davids
strängaste botpsalmer; ingen var skuldfri, alla hade sin
andel i straffdomen öfver landet. Därefter gaf dagens
evangelium anledning att tala om Guds kraft till de för-
sagda och klenmodiga hjärtan. Predikanten anförde
stycken ur Davids 5Ö:de, 77:dc och 44:de psalmer.
»Herren Gud den mäktige talar och kallar världen från
solens uppgång allt till dess nedergång. Vattnen sågo
honom och ängslades, djupen stormade, skyarna dundrade.
Herrens pilar foro fram, hans blixtar upplyste världen,
jorden bäfvade. . . Gud, vi hafve med våra öron hört,
våra fädcr hafva förtäljt oss hvad du i deras dagar
gjort hafver fordo~i... Våra ovänner hafva icke intagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
