- Project Runeberg -  Hertiginnan af Finland /
188

(1899) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Upprättelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188 HERTIGINNAN AF FINLAND

Merthen, om hennes beundrade hjälte sade till henne:
kom! och hon följde honom?
Ilade hon varit man, skulle hon gått hans bana;
hade han varit kvinna, skulle han gått hennes. Hvad
frågar det upprörda hjärtat vid detta val efter sedernas
hand eller människors dom?
Detta är failets tyngdlag, som upprepas i olika
former från släkte till släkte. Det är det ändliga, för-
svinnande ändamålet, som ställes öfver det högre, oändliga.
Men det sker icke ostraffadt. En dag kommer, när det
yttre band, hvilket den friborna människan söndersliter
och kastar af som en fjätter, visar sig vara ett inre
laghud, ett band för själarna - när den samhällets och
sedernas dom, som hon i villans ögonblick föraktar
och trotsar, visar sig vara hennes samvetes vittnesbörd.
Då öppnas hennes ögon, då står hon lösrvckt från den
Gud som hon glömt, den mänsklighet som hon föraktat,
och den inre väktare hvilken hon trodde för alltid
stum, men hvilken blott bidar sin stund för att tala och
straffa.
Vid ett sådant uppvaknande återstår endast ett val:
att stiga eller att sjunka. Det är uppror i människo-
anden: han måste förödmjuka sig eller förhärdas.
Vi återgå till berättelsen.
Eva Merthen hade gått som i drömmen till den
stund, när hon återsåg Isak Ålanus. Fosterbrodern,
hvilken älskade henne mer än en bror, förde hennes
minnen tillbaka till det förflutna, som hon förnekat och
öfvergifvit. Hon hade förgäfves velat skapa honom till
den hjälte hon sökte; men han var ädel och rätt-
tänkande, hon höll honom kär. Det fanns ett medel
att godtgöra hvad hon brutit mot honom. Hon räddade
hans lif, lika godt huru: var icke detta nog? Nej,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:39:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hertifin/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free