Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Sextiosju år framåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19. Sextiosju är framåt.
K eiths hus i Petersburg var en mötespiats för allt
hvad den nya ryska hufvudstaden då hade snillrikt
och lysande. Utom den ryktbare skottens landsmän, af
hvilka icke få ingått i rysk tjenst, såg man där hvarje
resande utlänning af distinktion, ministrar, fältherrar,
vetenskapsmän, konstnärer och äfven dem af den ryska
högadeln, hvilka icke af afund eller sårad nationalkänsla
hatade främlingarne. Det var den mest glänsande tid.
punkten af kejsarinnan Elisabets regering. Så enkelt
Keith uppträdde i fält, så furstligt var hans hus i
fredstid, och hans herskarinnas frikostighet hade beredt
honom medel därtill. Hans boning blef en desto mera
eftersökt mötesplats för utmärkte gäster af alla partier,
emedan han själf af grundsats undvek att inblanda sig
i tidens många ränker och hofintriger. Han fortfor att
vara den rättframme, öppne, gladlynte krigaren, den fint
bildade ädlingen, mannen med det stora hjärtat och de
upphöjda tänkesätten, hvilken ständigt gick rakt fram
och föraktade krokvägarna.
Det öfverensståmde fullkomligt med Keitbs öppna
karakter, att Eva Merthen vid alla dessa mottagningar af
den förnäma världen var värdinna i hans hus och såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
