Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Inledning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mologisera ordet, ingalunda så gynnsamt ställd som en forskare,
den där har att finna härledningen till ett urgammalt
appella-tivum. De synpunkter, som kunna ha gjort sig gällande vid
namngifningen af ett vattendrag, äro naturligtvis betydligt
talrikare eller i alla händelser ofta af mycket mera tillfällig natur,
än hvad särskilt i fråga om appellativer eller adjektiver kan
vara fallet. Härtill kommer en annan synnerligen stor
olägenhet, nämligen den, att forskningsobjektet vid sjönamns- liksom
annan ortnamnsforskning sällan kan blifva så från alla sidor
skärskådat ock till alla sina karakteristiska egenskaper känt,
som mången gång vore önskligt, för att man skulle kunna höja
sig öfver förmodandenas ock hypotesernas område. En sådan
intim kännedom om vattendragens natur vore så mycket
önskvärdare, som — såsom ortnamnsforskare ofta framhållit1 —
namn på större områden mera sällan uttrycka den allmänna
karakteren hos det benämnda. Namnet syftar ofta på en mindre
del af bärgssträckan, floden, sjön o. s. v. Ock äfven i de fall,
där ett dylikt tillfälle till studier erbjuder sig — hvem borgar
för att det eller de drag hos sjön, som nu tyckas oss för
densamma särskilt utmärkande, värkligen i mera påfallande grad
trätt i dagen vid den tid — kanske mycket öfver ett tusental
år tillbaka — då namnet uppkom? Vi veta t. ex., att under
den historiska tiden Upplands vattenförhållanden undergått högst
ingripande förändringar.2
En annan afsevärd svårighet består däri, att vissa sjönamn
kunna vara afledda af utdöda å- eller flodnamn. Att så kan
ha varit, framgår af flera i det följande påvisade säkra fall
— se t. ex. S&fve-, Veselången — samt af förhållandet hos
åtskilliga norska sjönamn, som O. Rygh här ock där i sitt
utmärkta arbete öfver de norska sjönamnen berört eller behandlat.
Det gifves flere andra frågor som också skulle besvaras,
för så vitt det vore möjligt. När koloniserades den trakt, där
sjön är belägen? Det är tydligt, att en förklaring, som kan
passa för namnet å en af våra större sjöar, såsom Vänern eller
Vättern, belägen i en sedan urminnes tider odlad näjd.
naturligtvis icke utan vidare kan användas, då det t. ex. gäller en
*) Jfr Rygh NG 3: 377, Nordlander Sv. landsm. XV. 2, s. 15.
2) Se Styffe Uuionst. s. 24ti följ. samt den hos Hildebr. Sv.
medelt. meddelade kartan öfver Upplands vattendrag under medeltiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
