Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Inledning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I viss mån kan jag sålunda dela den skepticism i fråga om
tydningen af dylika namn, för hvilken Hirt SPBB 21: 124 gör
sig till tolk. Man får sålunda ej a priori förutsätta, att alla sådana
ord kunna tydas. För många fall anser jag dock denna
skepticism vara till föga båtnad för vetenskapen. Stammen eller
grundordet kan — åtminstone hvad de svenska sjönamnen
beträffar — ganska ofta genom jämförelser ock framdragande af
analoga fall bestämmas.
Att utan öfversikt öfver hela materialet ock studier af
detsamma söka tolka enskilda sjönamn torde i de flästa fall vara
lönlös möda. En dylik forskning mynnar vanligen ut i
gissningar, om hvilka Noreens ord (Nord. tidskr. 1900, s. 138) äro
tillämpliga, att >den ena ofta kan vara lika rimlig som den
andra*. De rent teoretiska möjligheter, som stå forskaren till
buds vid försöken att tyda ett sjönamn, äro icke sällan ganska
många, ock valet blir utan tillgång till omfattande samlingar
ganska tillfälligt. Ett namn som t. ex. Bjälken kunde ju teoretiskt
sett innehålla ett färgnamn aflett med suffixet k (jfr Bjälfven); det
kunde betyda ’den blåsande, hvinande sjön’ (se Bjälmen); det
kunde vara så gott som identiskt med sskr. bhargas ’glans’ —
det är dock intet af allt detta (hvilket en närmare
efterforskning torde visa), det innehåller helt enkelt best. formen af
sbst bjälke.
Men därmed måste man mången gång nöja sig: till den
bestämda föreställning, som legat till grund för namngifningen,
lyckas man långt ifrån alltid tränga.
Samtliga här framställda etymologier äro mina egna, där
ej motsatsen uttryckligen angifves. De för öfrigt mycket få
etymologiska förslag, som till mig muntligen eller skriftligen
framställts, citeras * naturligtvis, äfven de af mig förkastade, som
jag ansett löna mödan att upptaga — de senare dock utan
upp-gifvande af namn. De här afvisade möjligheter till etymologisk
tolkning af åtskilliga sjönamn, vid hvilkas framställande jag
latra, Mistra, Ostr, Vinstr, eller de p& samma sätt bildade
önamnen Flöstr, Mostr, Mystr, Östr, Rekstr, kan man ej värja sig för
den tanken, att några af dessa uppstått genom någon obetydlig
förändring i konsonantiskt eller vokaliskt afseende af förut bekanta ock
använda namn på liknande naturföremål. Jfr t. ex. de i Kalmar län
belägna sjöarna ’Findeln, Frindeln ock Grindeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
